Den sista vägen av Rachel Korn

 

Originaltitel: Der letster Veg

Sidor: 24 (Häftad)

"En höstdag 1942 tvingar den tyska ockupationsmakten alla judiska familjer i ett galizianskt getto att välja ut en familjemedlem till deportation. Väljer man inte ut en, måste alla gå. I Den sista vägen tvingar ett grymt ultimatum människan att begrunda en av existensens svåraste frågor: Vems liv är värt mest?

Alla blev som förlamade. Ingen blev förvånad. Vad som helst kunde förväntas av tyskarna. De tittade på varandra, vem av dem skulle gå, gå dit, varifrån man aldrig återvände? Var och en genomfors av en plötslig känsla av främlingskap. Den ene såg redan den andre som offer. Den ene såg redan sin rival i den andre. Och vem skulle man välja ut, och vem skulle välja? Med vilket mått skulle man mäta, med vilken våg skulle man väga för att kunna bestämma vem som skulle behöva dö redan nu, och vem som förtjänade att fortsätta leva ännu ett tag?"

Det här är en lite novell från Novellix. Liten till formatet men med stort och tungt innehåll. Det går verkligen inte ens att försöka tänka sig in i den situationen. Att som familj behöva komma fram till vem som ska deporteras, vem ska skickas iväg för att med största sannolikhet aldrig mer komma tillbaka? Det är omänskligt, hemskt och vidrigt. 

Den sista vägen ger mig en klump i magen och ångest som flyttar in i hjärtat. Den är kort men berör på  många plan ändå. Det är så viktigt att vi fortsätter läsa om det här. Så det inte glöms bort. Jag har den här novellen i en ask som innehåller fyra berättelser om förintelsen. De andra tre har jag inte läst ännu men kommer göra det framöver.