Vålnader av Joe Hill

Originaltitel: 20th Century Ghosts

Sidor: 383 (Pocket)

"Vålnader består av femton berättelser. Gemensamt har de ett osvikligt sinne för detaljer, miljöer och personligheter, alltifrån den klassiska vampyr- eller spökhistorien till ett mer litterärt förvandlingsnummer i berättelserna Uppblåsbare Art och Hör syrsorna sjunga. De är också alla, på var sitt sätt, berättelser om mörkret inom oss och utom oss, frambringat av en ytterst begåvad författare."

Det här var en väldigt trevlig novellsamling! Det ser verkligen ut som en ren skräckbok med sitt creepy omslag men det är inte bara skräck i den. Det ryms mycket mer.

Upplåsebare Art till exempel, handlar om vänskap och är både fin och sorglig. Vi får följa en ung kille vars bästa vän, Art, är uppblåsbar. Han lever men är uppblåsbar. Han kan inte prata så han skriver lappar, men det är lite jobbigt eftersom han inte har vanliga fingrar. Han måste vara ganska försiktig också eftersom det är väldigt illa om det går hål i honom.

Abrahams pojkar tar ett väldigt klassiskt tema och gör något eget av det. Den tyckte jag mycket om! Det är den som menas på bokens baksida när man pratar om vampyrhistorien, men som sagt, det är en helt egen twist på den som jag uppskattar.

Manteln hade ett riktigt oväntat slut. Det handlar om en kille som verkar få superkrafter av en mantel han fick som liten. Den gör så att han kan flyga, men han upptäcker det inte på riktigt förrän han är vuxen och livet inte har gått som han vill. Vad ska han göra med den kraften?

Jag tänker inte skriva om alla, det hade blivit ett riktigt långt inlägg men det fanns faktiskt inte en enda novell som jag inte gillade och det känns ganska ovanligt! Oftast är det ju någon jag tycker mindre om i en samling. Men här var alla riktigt bra och annorlunda.