Suicide Club av Rachel Heng

Originaltitel: Suicide Club

Sidor: 302 (Inbunden)

Ålder: Unga vuxna

Recensionsexemplar: Från Modernista, tusen tack! 

"I en nära framtid har forskningen tagit ett avgörande framsteg: odödlighet är nu en realitet men bara för dem som förtjänar den. De kallas långlevare: De som tränar, utövar yoga, dricker hälsosamma juicer och går och lägger sig i tid. Den 100 år gamla Lea är genetiskt perfekt: en postertjej för de odödliga. En dag får hon syn på sin far på gatan. Då har det gått 88 år sedan senaste gången de träffades. När hon följer efter honom stirrar hon plötsligt döden i vitögat. Det gör Lea osäker om hon kunde vara så oförsiktig, är hon verkligen, på riktigt, värd sin odödlighet?  

Medlemmarna i Suicide Club har inte alltid varit aktivister. De började som ett gäng desillusionerade långlevare som ägnade sig åt förbjudna aktiviteter som livemusik, onyttig mat och ansvarslösa orgier. Men nu har de stämplats som terrorister av staten. Och Lea bestämmer sig för att kontakta dem."

 Jag hade inte hört så mycket om den här boken innan den dök upp som en överraskning i brevlådan. Men den lät verkligen intressant när jag läste på baksidan! Och det var den även under själva läsningen. Det är en obehaglig värld som Heng bygger upp, där människorna är riktigt nära att nå odödlighet. Där man har räknat ut precis hur man ska leva för att hålla sig frisk och hälsosam. Kroppsdelar kan bytas ut mot nya som håller hur länge som helst. Och huvudkaraktären Lea är perfekt. Hon har precis fyllt 100 år och har gjort allt rätt, när odödligheten kommer är hon säker på att vara en av de första som får ta del av den.

Men i och med att hon återser sin far förändras allt. Hon börjar ifrågasätta samhället hon lever i. Är det verkligen värt att leva för evigt? Går det kanske, trots allt, att förstå de som är med i Suicide Club och väljer att ta tillbaka rätten att leva och dö som de själva vill? De som äter vad de vill, lyssnar på vilken musik de vill och inte ser fram emot evigt liv.

Det är en fascinerande och tankeväckande berättelse. Den kan verkligen få igång samtal om man är flera som har läst den. Skulle det verkligen vara något att sträva efter, att leva för alltid? Jag drogs in i det här samhället och tyckte det var obehagligt, alla regler och förordningar att följa för att vara en bra människa, för att ha rätt värden, alltid vara perfekt.

Det finns ganska jobbiga scener i den och om man tänker att den står på unga vuxna, vilket brukar räknas som från tretton år och uppåt kanske man ska se den som riktad mot de lite äldre i den åldersgruppen. Den kan absolut läsas och uppskattas även av vuxna!