Caradrius av Henrik Johansson

Originaltitel: Caradrius

Längd: 0t 38 min

Uppläsare: Simon Väderklint

"Alice är allvarligt sjuk. Själv bryr hon sig inte. Men det gör Jack. De är unga och lever i samhällets ytterkant, ett skitigt och rått Göteborg, präglat av våld, Aids-noja och droger. En av Jacks torskar berättar att Caradrius har återuppväckts. Pestfågeln som helar de sjuka ska finnas i en rivningskåk. Jack bestämmer sig för att de ska finna fågeln. Han är villig att göra vad som helst, bara Alice blir frisk."

Jag blev tipsad om den här boken av författaren. Han skickade ett mail och berättade om den och att den fanns på Storytel. Jag blev nyfiken och har ju dessutom upptäckt att de här korta novellerna passar väldigt bra som ljudböcker, så jag bestämde mig för att lyssna på den.

Det är en väldigt rå berättelse. Det är inte mycket ljus och hopp i den, men det är otroligt välskrivet. Det enda som lyser igenom all svärta är vänskapen mellan Alice och Jack. Han tar hand om henne på de sätt han kan, även om han tvingas göra saker för andra som inte är trevliga.

Jag tycker det är en mycket läsvärd novell. Den hinner med att lämna avtryck i mig som läsare trots den korta stund det tar att lyssna på den. Och slutet, det var det bästa och samtidigt mest smärtsamma med hela berättelsen.