Kaninjägaren av Lars Kepler

Originaltitel: Kaninjägaren

Sidor: 571 (Inbunden)

Serie: Joona Linna (del 6)

"Jonna Linna har suttit två år på den slutna anstalten Kumla när han förs till ett hemligt möte. Polisen behöver hans hjälp för att stoppa den gåtfulle mördaren som går under namnet Kaninjägaren. Den enda länken mellan offren är att de alla hör ett barn läsa upp en ramsa om kaniner innan mördaren kommer. 

Ödets tärningskast placerar överraskande tevekocken Rex Muller mitt i händelsernas centrum. För första gången ska han ta hand om sin son Sammy. Men istället för tre lugna veckor blir det en fruktansvärd kamp på liv och död.

Joona Linna och Saga Bauer är tvungna att börja samarbeta i hemlighet för att stoppa Kaninjägaren innan det är för sent."

Det här var precis vad jag behövde för att rädda mig ur en hotande lässvacka. Något spännande och fartfyllt med korta kapitel som alltid bjuder in tanken "Men bara ett kapitel till...". Det är vad man får när man läser Keplers böcker och just nu var det perfekt.

Kaninjägaren är verkligen spännande från början till slut. Den lyckades inte lura mig helt och hållet, när anledningen kom fram så förstod jag ganska snabbt en del av svaret. Inte allt dock, så det fanns fortfarande lite mysterier kvar. Men det är inte den bästa av böckerna om Joona Linna. Jag tycker att både Sandmannen och Stalker är snäppet obehagligare.

Ser hur som helst fram emot en fortsättning för det slutade så klart med en cliffhanger och jag vill veta vad sjutton som var på väg att hända!