Fiskarmännen av Chigozie Obioma

Originaltitel: The Fishermen

Sidor: 286 (Inbunden)

Recensionsexemplar: Från Ordfront Förlag, tusen tack!

"Nioårige Benjamin är yngst av fyra oskiljaktiga bröder som växer upp i 1990-talets Nigeria. När deras far lämnar hemmet får en tid utnyttjar bröderna sin nyvunna frihet till att fiska vid floden - en gång ren och livskraftig, numera nedsmutsad och farlig. På denna förbjudna plats får de höra en fruktansvärd spådom om hur en av bröderna kommer att dö, en förutsägelse som får misstron att börja växa mellan dem och sätter igång ett katastrofalt händelseförlopp."

Jag har precis slagit ihop boken och sitter här med en känsla av saknad. Hur ska jag kunna börja på en ny bok nu? Jag hade en aning om att jag skulle tycka om Fiskarmännen, men tycka om räcker inte till. Jag älskade allt med den här boken.

Den är fylld av känslor, så mörk och samtidigt med så mycket kärlek mellan bröderna. Det är en levande text och jag har haft många och tydliga bilder som rullats upp i huvudet, så det känns som om jag sett en film. Jag känner bröderna, jag har varit med dem i glädje, sorg och ilska och det är därför jag har den här tomheten nu när jag varit tvungen att lämna deras värld.

Fiskarmännen är en vackert skriven berättelse om vad rädsla och sorg kan driva människor till. Vad som händer när man börjar misstro de man borde lita på och vad det kan göra med människors liv när hatet äter upp en inifrån. Det här är en bok jag inte velat läsa när jag varit trött, den har förtjänat min fulla vakna koncentration och jag verkligen njutit av varje lässtund jag har fått. Jag rekommenderar den helhjärtat!

Att det här är författarens debut lovar gott inför framtiden. Jag hoppas på att få läsa många fler böcker av Obioma.