Room av Emma Donoghue

Originaltitel: Room

Sidor: 382 (Pocket)

Recensionsexemplar: Från Lind&CO, tusen tack!

"Jacks hela värld är ett låst rum på drygt tio kvadratmeter. Rummet är Jacks och hans mammas fängelse, och det är ljudisolerat och specialbyggt för att de inte ska kunna ta sig ut. 

På kvällen är mamma noga med att Jack ska gå och lägga sig i garderoben. Då kommer den man som handlar mat åt dem och som gör saker med mamma som Jack inte förstår.

I sju år har Jacks mamma hållits fången i det skjul som nu är deras hem. Där har hon med stor fantasi, påhittighet och kärlek lyckats skapa en värld åt sin son. Men hennes desperation ökar och om de ska överleva måste de ta sig ut på egen hand. De kanske kan lyckas rymma men det är Jack som måste se till att deras plan går i lås..."

Jäklar vilken bok det här är. Jag var för det första inte beredd på att få läsa allt ur Jacks synvinkel. Det kom lite som en chock men fungerade otroligt bra. Donoghue skriver verkligen trovärdigt, jag köper att den här lilla killen som precis fyllt 5 tror att Rummet är hela deras värld. Hon skriver honom levande och mitt hjärta värker när han börjar förstå att deras liv inte är som det borde vara, att det finns så mycket mer och det är en väldigt läskig tanke för en femåring.

När hans mamma börjar försöka berätta för honom vill han inte lyssna. Och det är klart, när man har en väldigt trygg omgivning och inte känner till något annat, då är tanken på allt nytt skrämmande. Sedan upplever jag även mamman som trovärdig. Hon är för det första en jäkla hjälte som hållit ut i sju år i en mardröm. Men samtidigt är hon mänsklig, hon går lite för fort fram med Jack ibland för att hon så gärna vill komma ut och jag förstår den reaktionen också. När hon har varit där i sju år utan att lyckas smita förstår jag att det är svårt att hålla igen när de hittar ett sätt som kan fungera.

Jag läste i den så fort jag fick tillfälle, på lunchraster, hemma på kvällarna, på bussen. Det var en sån bok som jag inte ville lägga ifrån mig, jag behövde få veta hur det skulle gå för de här karaktärerna som jag verkligen hade börjat bry mig om.

Den skrevs i efterdyningarna av Fritzfallet i Österrike, och att ha det i bakhuvudet när man läser, att veta att det finns folk som gör så här i verkligheten...det är en väldigt skrämmande tanke, vare sig man är 5 eller 28.