The Comfort Book av Matt Haig

 

Originaltitel: The Comfort Book

Sidor: 272 (Inbunden)

"Years ago, Matt Haig began writing notes to his future self. These notes were meant as gifts to his future self: offerings of hope to help himself through anything from the darkest periods of his life to a not-so-great day. As time went on, he added new thoughts and stories, and he turned them into The Comfort Book so that everyone could draw on this well of reassurance and encouragement. Each of its short meditations gives a new perspective on life and all of its highs and lows-small islands of hope for anyone looking for a more fulfilling, more uplifting way through life. Incorporating a diverse array of sources from across the world, history, science, and his own experiences, Haig offers warmth and reassurance, reminding us to slow down and appreciate the beauty and unpredictability of existence."

The Comfort Book består av många olika, ofta väldigt korta stycken som Matt Haig skrivit ihop under åren. Det handlar en hel del om hans egen depression och hur han tänkte och kände under den tiden. Men också hur han ser tillbaka på den nu när han på andra sidan av den. 

Det är små texter om hopp och att duga precis som man är. Den går alldeles utmärkt att läsa från första sidan till sista, men man kan också bara slå upp den och läsa vilken text man än hamnar på. Läsa några sidor här och där eller läsa en text per dag. Den passar för all sorts läsning. 

Jag tyckte om den. Det fanns mycket igenkänning och den gav verkligen tröst i vissa stunder när det behövdes.

September Wrap Up

Fem små grisar av Agatha Christie

 

Originaltitel: Five Little Pigs

Sidor: 208 (Inbunden)

"Amyas Crale var ett geni. Han var målare, en livsnjutare och kvinnokarl, och nu är det sexton år sedan han dog. Han blev mördad - av sin egen hustru, som rättegången visade.

Men deras dotter Carla vägrar tro att hennes mor var skyldig. Hon vill ha en ny utredning av det gamla brottet. Den ska göras av den skarpaste hjärnan som finns att tillgå, och Hercule Poirot antar utmaningen. Med sin obevekliga lyhördhet lyssnar han till de fem närmast inblandade i dramat: älskarinnan, den gode vännen, grannen, halvsystern, guvernanten. Fem motiv, fem misstänkta - fem små grisar."

För det första, det här omslaget är verkligen något alldeles extra. Om det är positivt eller inte, det kanske kan diskuteras. 

Berättelsen då, den är så klart väldigt intressant och klurig. Jag vet vad jag får när jag plockar upp en Christie-bok. En del av boken består av brev som de fem misstänkta skriver till Poirot och jag uppskattar alltid när brev är inblandade. 

Efter ett tag inser jag att jag har sett en filmatisering någon gång, men det var så pass länge sedan att jag inte kom ihåg något mer än små bitar här och där. Vem som var mördaren hade jag ingen aning om som tur är. 

Christie passar alltid, men extra bra på hösten och jag tyckte verkligen om den här!

Blå av Maja Lunde

 

Originaltitel: Blå

Sidor: 359 (Inbunden)

Serie: Klimatkvartetten (del 2)

"2017: Signe är snart sjuttio, men skräms inte av havet. Hon seglar ensam bort från sin barndomsbygd i Norge för att konfrontera mannen som hon en gång älskade. Det är bara hon, båten som heter "Blå" och en märklig last.

2041: David tycker att han är för ung för att vara far, ändå har han blivit ensam med sin lilla dotter. De två är på flykt genom ett Sydeuropa som är drabbat av torka, där nord står mot syd, och där vattnet inte längre räcker till oss alla. Allt förändras den dag då de upptäcker en segelbåt i en övergiven trädgård långt inne i landet."

För fyra år sedan läste jag Maja Lundes Binas historia, redan då sa jag att jag ville läsa Blå men det har alltså dröjt flera år innan jag faktiskt tog tag i det. Mest var det för att Jennifer skulle läsa den och hon sa att den var riktigt bra som ljudbok, så jag har hoppat mellan ljud och den fysiska boken. Det har hjälpt när läslusten inte riktigt varit som den ska.

Blå är hur som helst precis lika bra som första delen i Lundes klimatkvartett. Hon har ett fantastiskt språk som är vackert samtidigt som det griper tag i mig som läsare. Jag dras in, blir engagerad och känner med karaktärerna. 

Framtidsperspektivet är väldigt läskigt och obehagligt att läsa om. Folk flyr undan bränder, dricksvatten är en bristvara och mycket vi tar för givet idag är borta. Här hejar jag verkligen på David och hans lilla dotter. 

Jag ser fram emot del tre, Przewalskis häst, och förhoppningsvis tar det inte fyra år till innan den blir läst.

Oktober TBR

Den sista marionetten av Andreas Ek

 

Originaltitel: Den sista marionetten

Sidor: 337 (Inbunden)

Serie: Joel Adler (del 1)

Recensionsexemplar: Från författaren, tusen tack!

"Joel Adler är en före detta operatör vid Sveriges hemligaste specialförband som efter en förödande insats i Somalia nu lever ett ensamt och kringflackande liv. Krig har varit hans arbetsplats och åren som elitsoldat har format både hans starka psyke och imponerande fysik.

Efter ett slumpmässigt möte på ett hotellrum vaknar han upp med den vackra Tess mördad bredvid sig i sängen. Innan Joel hinner göra något åt situationen ringer telefonen samtidigt som polisen bankar på dörren. Rösten i andra änden ger honom ett ultimatum, antingen straffas för mordet eller följa instruktionerna och bli en marionett. Joel fattar ett snabbt beslut. Ett beslut han för evigt kommer att ångra."

Ni som hängt här med mig ett tag vet att jag läst flera böcker av Andreas Ek och verkligen tyckt om dem. Så jag var väldigt peppad och förväntansfull över att läsa hans nyaste bok. 

Tyvärr var den inte riktigt för mig. Det handlar mest om att ämnet inte är något som intresserar mig. Så fort det handlar om militärer, specialförband och någon sorts terrorism tappar jag intresset. Jag vet inte varför det är så men jag har märkt det om och om igen.

Däremot tror jag att det är en perfekt bok för alla läsare som gillar de sakerna! Jag läste ut den och kan se att det är en actionfylld berättelse som garanterat kommer fånga rätt läsare direkt från start. Jag ska skicka vidare den till min systerson, jag tror den kan passa honom! 

Ormens år av Ulrika Ewerman

 

Originaltitel: Ormens år

Sidor: 294 (Inbunden)

Recensionsexemplar: Från Bookmark förlag, tusen tack!

"Året är 1956 och Judith har under sin kringflyttande uppväxt aldrig vågat lita på att något kan bestå. När hon träffar syskonen Valter och Vera hoppas hon för första gången att hennes familj ska slå ner sina rötter. Hon får sin önskan uppfylld och trion är oskiljaktiga genom barndomen. Tack vare Valter inser Judith att det kanske inte är så farligt att vara beroende av någon.

Men allt förändras under ormens år 1965 då Valter och Vera bryter all kontakt med henne utan förvarning eller förklaring. Judith flyr från byn och lovar sig själv att aldrig igen bli ett offer för sina känslor. Ödet vill dock annorlunda och tolv år senare måste hon konfrontera både sin uppväxt och sina kvarvarande känslor för Valter."

Ulrika Ewermans debutroman Monica Magnus 1966 var med på min lista över de bästa böckerna jag läste 2020. Så ni kan tänka er att förväntningarna på hennes nya bok Ormens år var skyhöga. Det är alltid lite läskigt när man vill att en bok ska leverera så mycket.

Här infriades som tur är alla förväntningar. Jag tycker verkligen om Ewermans språk, hur hon målar upp sina karaktärer och ser till att en del saker gömmer sig mellan raderna. Jag som läsare får tänka lite själv och ana mig fram till vissa saker innan de avslöjas. 

När jag plockade upp den hade jag dessutom varit i en stor lässvacka och inte läst en bok på nästan en månad. Jag slukade mer än halva boken på en kväll, den räddade mig verkligen och fick igång läsningen igen. 

Det är en ganska stillsam och samtidigt känslofylld berättelse om relationer, hemligheter och att våga möta sitt förflutna. Jag tyckte jättemycket om den och hoppas att Ewerman fortsätter att skriva för jag vill fortsätta att läsa hennes böcker.