Min syster, seriemördaren av Oyinkan Braithwaite

 

Originaltitel: My Sister, the Serial Killer

Längd: 5 h 20 min

Uppläsare: Emma Peters

"Med Femi blir det tre. Tredje gången räknas man som en seriemördare.

När Korede hastigt måste lämna sin framdukade middag efter ett uppskakande telefonsamtal från sin syster, Ayoola, vet hon vad som väntas av henne: blekmedel, gummihandskar och nerver av stål. För tredje gången har Ayoola gjort sig av med en pojkvän under parollen "självförsvar", och för tredje gången måste Korede städa upp röran efter sin dödsbringande lillasyster. 

Korede vet att hon borde gå till polisen, inte minst för att bevara resten av Nigerias manliga befolkning, men hon älskar sin syster och blod är tjockare än vatten... Åtminstone fram till den dag då Ayoola börjar dejta en läkare på det sjukhus där Korede arbetar som sjuksyster. Och inte vilken läkare som helst, utan den man Korede varit kär i ända sedan de först träffades. Hon är inte villig att låta honom möta döden genom en kniv i ryggen men att rädda honom skulle innebära att hon måste offra sin syster."

Min syster, seriemördaren är en bok jag varit väldigt nyfiken på sedan den kom ut. Det har bara inte blivit av att jag skaffat den. Men så såg jag att den fanns som ljudbok, en väldigt kort sådan dessutom, och då var problemet löst!

Det är en intressant berättelse om två systrar. Den yngre, Ayoola, har en dålig vana att ha ihjäl sina pojkvänner (i självförsvar hävdar hon) och den äldre, Korede, är alltid där och städar upp efter henne. Det är otroligt svårt att tycka om Ayoola, hon känns väldigt bortskämd, självupptagen och känslokall. Korede är lättare att känna med även om jag inte förstår alla val hon gör.

Nutidsberättelsen blandas med tillbakablickar på systrarnas barndom och man förstår att de inte haft det så lätt när deras pappa levde. Kanske är det från honom Ayoola ärvt sin känslokyla? Det är spännande att se hur relationen mellan systrarna pendlar fram och tillbaka under berättelsen. Vissa stunder glimmar det till med hur mycket de älskar varandra och ibland märker man hur less Korede är på sin lillasyster.

Jag tyckte verkligen om den och hoppas på att få läsa mer från författaren framöver!