"Gilbert Grape, 24 år, har många skäl att vara deppig. Han bor kvar hemma hos sin galna familj, han jobbar fortfarande som springpojke, hans tröstätande mor är så tjock att hon inte varit utanför dörren på fem år...
Den enda ljuspunkten i Gilberts liv är Becky - den lika vackra som mystiska unga flickan som plötsligt dyker upp i Endora."
Jag minns att jag sett filmversionen av den här berättelsen för länge, länge sedan. Jag kommer ihåg en ung Leonardo DiCaprio. Om jag minns rätt tyckte jag att filmen var bra så även om det inte var den bok jag längtade mest efter att plocka upp av oktobers läsning kändes det ändå lite intressant.
Men alltså, nja. Det här var nog inget för mig. Jag blir ganska less på att konstant påminnas om hur stor mamman i familjen är. Jag vet inte hur många gånger det nämns men det är många. Det känns också lite creepy att en tjugofyraårig kille blir väldigt attraherad av en femtonårig tjej. Eller ja, alla snubbar i stan verkar bli besatta av Becky så det finns säkert de som är ännu äldre också. Jag minns inte om det är lika i filmen.
Jag inser ganska snabbt att jag inte fastnar men läser ändå ut den av någon anledning. Det är skönt att boken inte står i hyllan och väntar längre, det är det bästa med den här läsupplevelsen.
Jag har bara sett filmen och minns den som fantastisk. Den enda film där jag klarade av att se DiCaprio. I alla fall i många, många år. Jag har länge varit sugen på att se om den. Nu känner jag att jag nästan måste, för jag minns inte alls det här med besatthet av en ung tjej.
SvaraRaderaJag minns inte heller det från filmen men det var väldigt många år sedan jag såg den. Har också blivit lite sugen på att se om den nu för att jämföra med boken!
RaderaHar inte läst boken men i filmen är dels Becky inte så ung, i alla fall tolkar inte jag henne som det, och även om Gilbert är väldigt förtjust och söker upp henne och så vill jag minnas det som en ömsesidig nyfikenhet. Var länge sedan jag såg filmen och känner att jag nog behöver se om den.
SvaraRaderaJag kan inte heller komma ihåg att hon är så ung i filmen, men det är så länge sedan jag såg den. Det känns som att de umgicks mycket mer i filmen men det kanske också är fel i minnet bara. I boken så är det mycket att han försöker umgås med henne men hon är så mystisk och undflyende typ och han blir arg och irriterad många gånger men ändå kan han inte släppa henne.
RaderaVad kul att få läsa din recension men ja jag tror nog inte heller att det här är en bok för mig. Den verkar rätt tråkig. Visste inte ens att det fanns en film, men nej tur det finns andra böcker. Kul och höra vad du tyckte :)
SvaraRaderaNej jag tror inte du skulle fastna för den heller! :)
RaderaDet låter som att boken speglar sin tid om inte annat. Det är svårt att läsa såna böcker när man inte har det synsättet alls, det stör alldeles för mycket och gör en bara arg. Jag har bara sett filmen nån enstaka gång och nästan aldrig i sin helhet, men kan inte minnas att det var så mycket i fokus då...
SvaraRaderaJa jag håller verkligen med. Jag kan inte heller minnas att det nämndes så ofta om mamman eller att tjejen han är intresserad av var så ung. Men kanske får se om den för att färska upp minnet!
RaderaJag tyckte mycket om filmen. Där fick man inte alls någon känsla av att Becky var så ung. Hallgren har uppenbarligen lyckats slipa bort det sunkiga. Jag tycker att mamman skildras med mycket ömhet. Och DiCaprio var ju lysande som lillebrodern. Tror faktiskt inte att jag har sett honom i någon annan roll.
SvaraRaderaÖmheten känns inte så mycket i boken förrän i slutet tycker jag. Håller med om att DiCaprio var riktigt bra i filmen som jag minns det!
Radera