"Ryland Grace är ensam överlevande på det sista desperata uppdraget att försöka rädda jorden. Om han misslyckas innebär det slutet för mänskligheten.
Men det vet inte Ryland. Han vet varken vad han heter, vem han är eller var han befinner sig. Det enda Ryland vet är att han sovit länge, som i åratal, och att han just vaknat, miljontals mil hemifrån med endast två döda astronauter till sällskap."
Andy Weir är tillbaka med ett nytt rymdäventyr! Den här har lite gemensamt med hans tidigare bok Ensam på Mars. Vi får följa en man, Ryland Grace, som vaknar upp ensam i ett rymdskepp utan att minnas varför han är där. Sakta men säkert kommer minnena tillbaka och vi får veta vad som hänt i samma takt som han kommer ihåg det.
Det är en otroligt fascinerande berättelse. Jag vill inte avslöja mycket mer än det som står här uppe. Det känns som att den upplevs bäst om man bara slänger sig in i den. Jag skulle vilja beskriva den som spännande men inte på ett actionfyllt sätt. Det är spännande att få reda på vad som hänt och vad Ryland måste göra. Men det händer inte saker hela tiden.
Weir har med väldigt mycket vetenskapliga grejer och jag förstår inte hälften. På något vis lyckas han skriva det så att det inte gör något. Jag kan ändå hänga med i det som sker även om jag inte förstår alla detaljer. Dessutom lyckas han få mig att både skratta och bli tårögd, något jag kanske inte hade väntat mig av just den här boken.
Jag tyckte verkligen om den! Det känns dessutom som att den skulle passa utmärkt som film så nu håller jag tummarna för att det blir av.
Jag älskade den! På min topptre över årets lästa böcker.
SvaraRaderaHåller med om det du skriver har samma uppfattning. Blev överraskad hur emotionell jag blev av berättelsen.
Rekommenderar boken även till dem som inte gillar sci-fi i vanliga fall.
Visst var man inte riktigt beredd på känslorna! Det är verkligen en bra bok :)
RaderaOj, det lät ju som en härlig upplevelse! Jag har precis börjat läsa min första scifibok (är ju skeptisk till den genrer i bokform) och är glatt överraskad, så känns ju som att "Project Hail Mary" skulle passa. Ibland är långsamma böcker ändå jättespännande utan att det händer så himla mycket, så länge det är bra skrivet.
SvaraRaderaJag har inte läst mycket scifi men den här var riktigt bra! :) Samma sak med Ensam på mars av samma författare :)
Radera