Devoted av Dean Koontz

 

Originaltitel: Devoted

Sidor: 369 (Pocket)

"A mother, a boy, and a desperate battle against the night.

Woody Bookman hasn't spoken a word in his eleven years of life. Not when his father died in a freak accident. Not when his mother Megan tells him she loves him.

For Megan, keeping her boy safe and happy is what matters. But Woody believes a monstrous evil is behind his father's death and now threatens him and his mother. And he's not alone in his thoughts. An ally unknown to him is listening.

Woody's fearful suspicions are taking shape. A malicious man driven by evil has set a depraved plan into motion. And he's coming after Woody and his mother. The reasons are primal. His powers are growing. And he's not alone."

Dean Koontz är en stor favorit hos mig, det är nog ganska svårt att missa. Jag älskar att sjunka ner i hans böcker. De är alltid otroligt spännande och fascinerande. Devoted är inget undantag.

Min absoluta favoritbok från Koontz är Väktare och när jag läser Devoted är det lite som att säga hej till en gammal vän. Det är en del teman som känns igen fast med en annan twist och nya svängar. Det här menar jag inte som något dåligt, tvärtom gör det mig nästan lite nostalgisk under läsningen. 

Jag läste en stor del av boken när jag var ensamma hemma en kväll och det fanns stunder då jag verkligen blev paranoid över varje litet ljud som hördes från trapphuset. Eller när det knäppte i väggarna i lägenheten. Då satt jag på nålar och höll nästan andan för att höra allting extra tydligt.

En annan sak jag verkligen känner är kärleken till hundar som strömmar från författaren. Det är tydligt att han tycker att de är kloka, lojala och otroligt kärleksfulla varelser. Jag kan bara hålla med! Jag måste försöka samla på mig fler av Koontz lite nyare böcker, jag ligger efter där och det finns fortfarande många att upptäcka.