Tokyo av Mo Hayder

Originaltitel: Tokyo

Sidor: 303 (Inbunden)

"Grey, en brittisk student, är sjukligt besatt av ett förflutet hon inte kan förstå. Hon kommer till Tokyo på grund av rykten om en sällsynt film inspelad under den ökända Nankingmassakern i Kina 1937. Filmen, om den existerar, har varit försvunnen i årtionden. Endast en man kan hjälpa henne - Shi Chongming, numera gästprofessor vid ett ansett universitet i Tokyo, överlevde massakern och har nyckeln till gåtan. Men är han beredd att hjälpa Grey, som blir alltmer desperat i en främmande stad där hon ingen känner? 

Hon tar anställning som värdinna på en nattklubb för japanska affärsmän och förmögna brottslingar. Mest beryktad av gästerna är en skröplig gubbe i rullstol som omger sig med ett skrämmande hov. Det påstås att hans hälsa är beroende av ett starkt elixir. Ett elixir som Grey behöver för att komma över filmen."

Herregud, jag brukar tycka att jag är ganska härdad och inte chockas av så mycket när det gäller vad författare kan dra fram i sina böcker. Men alltså, Mo Hayder, hon kan sina mörka, vidriga grejer. Det här är inget för känsliga läsare. Det är så mycket mänskligt mörker i den här boken, sådan sjuk mänsklig ondska.

Nankingmassakern hade jag inte hört talas om innan jag började min läsning. Jag förstår inte hur jag har kunnat missat det med tanke på hur hemsk den var. Det borde vara något som tas upp mer ofta känns det som? Så, det finns händelser med verklig bakgrund som är nog så fruktansvärda, men Hayder vrider upp det ännu ett snäpp och jag är glad att jag inte åt samtidigt som jag läste stora delar av Tokyo. 

Hon skriver som alltid bra, och jag får en historielektion samtidigt. Plus att jag blev tvungen att googla en del efter läsningen för att ta reda på mer om de verkliga händelserna eftersom det var nytt för mig. Gillar man Hayders böcker och är beredd på den svärta hon drar med sig i dem så rekommenderar jag den här också. Vill man ha lite mer lättsmälta thrillers ska man nog undvika den här ganska ordentligt.