Pensionatet vid världens ände av Camilla Davidsson

Originaltitel: Pensionatet vid världens ände

Sidor: 327 (Pocket)

Serie: Del två om Emma men delarna är fristående

"Emma lämnar Caminon med förhoppningar om ett mer harmoniskt liv. Hemma i Stockholm väntar ett oemotståndligt jobberbjudande och flera sms från Eric, amerikanen som ett par månader tidigare lämnat henne för en annan kvinna. Trots sina föresatser tackar Emma ja till det prestigefyllda jobbet och snart ser tillvaron helt annorlunda ut än hon tänkt sig.

En oväntad resa blir början på en negativ spiral som slungar Emma tillbaka ner i det mörker hon försökt lägga bakom sig. Hon ser ingen annan utväg än att återigen fly. Denna gång till en plats så nära, men ändå så fjärran att den kunde legat vid världens ände."

 Första delen, Under vintergatans alla stjärnor, tyckte jag jättebra om så förväntningarna var höga inför bok nummer två. Den når inte helt upp till samma klass som ettan, men det är antagligen för att just vandringsdelen fascinerade mig så otroligt mycket i föregående bok.

För annars är det absolut inget fel på Pensionatet vid världens ände, den är lika lättläst och bra som första. Jag känner (tyvärr) igen mig väldigt mycket i Emma och hennes sätt att ta sig an livet. Det är bara att köra på och inte känna efter så mycket, det är så jag gjort alldeles för länge. Därför blir jag lite varm när jag läser om hur hon kämpar för att förändra sitt tankesätt och sakta men säkert kommer till vissa insikter. Och andra gånger blir jag frustrerad när hon tvekar och väljer tokigt fast det är så tydligt hur fel det är, för mig som utomstående alltså, det är inte så att hon gör väldigt orealistiska beslut rent allmänt. Men det är ju alltid lätt för någon som står vid sidan och ser på att märka när det håller på gå galet.

Boken får mig att fundera på mitt eget liv en del, val man gör eller funderar på att göra. Och det är ett bra betyg. Nu ser jag fram emot att ta mig an bok nummer tre och se hur det till slut löser sig för Emma, jag håller tummarna att hon lär sig ännu mer om att njuta av livet. Både hon och jag kan behöva låta Fröken Duktig vila ett tag.