lördag 20 juni 2015

Prinsessan Ja! av Patrik Stigsson


Originaltitel: Prinsessan Ja!
Serie: Grybbingdalen (del 1)
Sidor: 179 (Inbunden)
Recensionsexemplar: Ja från författaren, tusen tack!
"Hej Davvad. Jag behöver din hjälp. Ät det röda blåbäret.
Det finns inga röda blåbär. Det vet alla. Men när Davvad får ett brev från Prinsessan Ja! måste han försöka hitta ett. Vad är det prinsessan vill ha hjälp med? Var ligger hennes slott? Och hur ska Polp klara sig ensam, om hans bäste kompis Davvad försvinner från Grybbingdalen?"
Vilken mysig bok det här var! Dels finns det en fin karta över Grybbingdalen i början av boken, en underbar illustration av prinsessans slott i slutet av den och en välgjord bild av Davvad och Polp precis innan berättelsen börjar. Det sätter lite guldkant på det hela.

Sen har vi själva berättelsen som är något jag absolut hade kunnat högläsa för mina barn, om jag hade haft några det vill säga. Historien om Davvad, Polp och Prinsessan Ja! är både spännande, rolig och framförallt fylld av värme. Här blandas Grybbingar, prinsessor, häxor, förbannelser, troll, trollkarlar, magi och önskespöken i en röra som tillsammans bildar den här bokskatten.

Jag insåg under läsningen att jag tyckte att Davvad och Polp påminde mig om Frodo och Sam, fast i förenklad barnversion (vilket är ett väldigt bra betyg alltså!). De är två bra vänner som ställer upp för varandra, trotsar sina rädslor för att hjälpa till och går egna vägar i livet som deras Grybbingsläktingar inte alls förstår. Varför skulle man någonsin lämna Grybbingdalen där allt är tryggt och ordnat? Då är det bättre att tvinga undan nyfikenheten, den gör bara så man hamnar i trubbel...Eller?

Något annat som fick mig att le är språket. Grybbingarnas sätt att tala är otroligt charmigt. De uttrycker en del saker på ett ganska eget vis. Till exempel;
"Jag kan nästan inte säga nånting utan att han blir citron."
 "-Fy fallfrukt, vilken otäck apa!"
och ett sista exempel, som är min absoluta favorit eftersom det låter så mjukt och fint:
"Men han har ett honungshjärta." 
På nätbokhandlarna står den under 9-12 år, och den nedre delen av den skalan kan jag tänka mig uppskattar den här. Men som sagt kan jag verkligen se den som en högläsningsbok för ännu yngre barn. Jag kan verkligen rekommendera den här för en mysig lässtund och då behöver man inte vänta länge på andra delen som dyker upp i augusti!

8 kommentarer:

  1. Har taggat dig i min senaste tag, hoppas du känner för att göra den (:
    http://snowglitter.blogg.se/2015/june/alphabooks-tag.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ska kolla och svara under veckan :D

      Radera
  2. Jag har precis börjat på denna och jag myser så när jag läser den! Språket är som du säger det härligt lekfullt!

    SvaraRadera
  3. Jag har också just läst klart den.

    SvaraRadera
  4. Jag kanske borde läsa den här för min dotter när hon blir större :)

    SvaraRadera