Den oändliga historien av Michael Ende

Originaltitel: Die unendliche Geschichte

Sidor: 471 (Inbunden)

"Bastian Balthasar Bux är en kvarsittare, fegis och bokmal som ofta finner tillvaron hård. När verkligheten blir för svår drömmer han sig in i fantasins värld. 

En dag hittar Bastian en bok i ett antikvariat: Den oändliga historien. Boken griper fatt i honom. Han gömmer sig på skolans vind och börjar läsa. Tillsammans med Bastian förs vi in i Fantásien. Den som kommer till Fantásien får en medalj med inskriptionen "Gör vad du vill". Bastian tolkar detta som "Gör det du har lust med". Så dras han in i en virvel av äventyr som skapas av hans egen ohämmade fantasi. 

Är detta en magisk bok? Vi möter glädjeämnen och sorger som vi känner igen från våra egna liv. I Fantásien ställs världens kontraster skarpt mot varandra: det vackra mot det fula, det glada mot det sorgsna, det goda mot det onda, det modiga mot det fega - allt som gör livet levande och spännande!"

Jag älskar den här boken! Den är underbar! Det är flera år sedan jag såg filmen sist, och boken har jag aldrig tidigare läst. Men jag är så glad att jag gjorde det. Jag läste den Oändliga historien om en pojke som satt och läste Den oändliga historien där den Oändliga historien fanns med! Hur bra som helst!

Michael Endes sätt att skriva, och hans fantasi, är helt fantastiska. Jag hade stora problem med att lägga bort boken när jag väl hade börjat och kommit in i den. Och när det här citatet dök upp ganska tidigt i boken höll jag på att studsa i sängen av glädje för att det var så bra och träffande på hur jag själv känt när det gäller böcker ibland:

"Jag undrar, sade han för sig själv, vad som egentligen försiggår i en bok innan man öppnar den. Så klart det bara är bokstäver som finns där, tryckta på papperet, men ändå...något måste det ju ändå vara, för så snart man öppnar boken har man ju en hel historia där. Där finns människor som jag inte känner ännu, och alla möjliga äventyr och hjältedåd och strider - och ofta inträffar väldiga stormar på havet eller man förs till främmande länder och städer. Så klart man måste läsa boken för att få uppleva det, den saken är ju klar. Men det finns där redan tidigare. Och jag skulle väldigt gärna vilja veta hur." - sid. 16

Efter det var det ganska omöjligt att sluta läsa. Bastian är verkligen en karaktär som genomgår en otrolig förvandling under berättelsens gång, och det är inte bara positivt alla gånger. Jag har vissa stunder då jag är hemskt frustrerad på honom, men det är så det ska vara. Och man förstår ändå på något sätt varför det blir som det blir. Djupt inne har jag ändå alltid kvar omtanken för honom, viljan att han ska få det bra till slut.

 Det här är en av de böcker det känns som att jag kommer läsa om då och då under livet. Det är så bra den är, så fängslande. Jag får ungefär samma känsla som när jag läser böckerna om Narnia, det är platser och karaktärer jag vill återvända till. Vår bekantskap kommer inte att ta slut bara för att sidorna i boken är slut.