Tisdagarna med Morrie av Mitch Albom

Originaltitel: Tuesdays with Morrie

Sidor: 183 (Pocket)

"Morrie Schwartz var Mitch Alboms favoritprofessor, hans mentor och vän. På examensdagen lovar Mitch att hålla kontakten men det dröjer tjugo år innan han hör av sig. Av en händelse får han se sin gamle sociologiprofessor på teve; Morrie har drabbats av en nervsjukdom som långsamt förlamar hans kropp men inte hans sinnes briljans och inte hans lust att leva ända till slutet. 

Mitch beslutar sig för att besöka Morrie varje tisdag - precis som under studieåren. De samtalar om kärlek, äktenskap, känslor, förlåtelse, saknad och död. Deras pånyttfödda vänskap blir till en sista föreläsning fylld av visdom och erfarenhet, en lektion i konsten att leva."

Det här var en riktigt fin och berörande bok som innehåller så mycket trots sitt korta sidantal. Vilken otrolig relation jag får ta del av som läsare, en sådan varm vänskap mellan Mitch och Morrie.
Och vilken underbar syn på livet Morrie har, ända in i slutet. Det är lite slag i magen när man läser och inser hur rätt han har i så mycket, saker man själv kanske tar lite för givet eller inte ger tillräckligt mycket tid.

"En del av problemet är att alla har så bråttom Mitch", sa Morrie. Folk har inte hittat meningen med livet så de springer omkring och letar efter det hela tiden.De tror att det är en ny bil, ett nytt hus, ett nytt jobb. Sen upptäcker de tomheten i det också och fortsätter att springa."     - sida 134

Det här är en bok jag vill återkomma till, men då på engelska. Jag har en känsla av att den kommer vara ännu bättre på originalspråket.