Iskall eld av Rozanna Lundbergh Jensen

Sidor: 393

"De tolv männen är tillbaka i Tarragon, där begynnelsen för deras och deras förfäders tro grundlades en gång för flera hundra år sedan. Nu har tiden kommit för de tolv att planera sin storslagna återkomst. Deras nya ledare har fötts och den kommande makten är ett faktum. De tolv männen ser fram emot en ny och spännande tid då allt kan hända. Ingen utanför kretsen kommer ens att kunna ana vad som är på väg att hända, förrän det är för sent.

Angie driver Morganas Själar, ett ungdomscenter för utsatta ungdomar. Tillsammans med polisen Nikki försöker de stoppa de krafter som dykt upp i deras stad. Leo, en förmögen man i byggbranschen dyker upp och nästlar sig in i allt som händer runt centret. Angie misstänker att allt inte står rätt till.

När Angies vänner dör en efter en under mystiska omständigheter, växer sig misstanken starkare och det blir en hård kamp mellan det onda och det goda, där bara en sida kan vinna..."

Hm. Den här boken är klurig att skriva om för den har gjort mig väldigt splittrad.
Jag börjar med det positiva! Det är en bra och spännande berättelse. Själva tanken är riktigt intressant och jag hålls ju så nyfiken att jag snabbt tar mig igenom boken. Det börjar ganska snabbt att hända saker och sedan fortsätter det i stort sett hela tiden, så det blir aldrig långtråkigt att läsa.

Samtidigt som man får följa den historien som pågår i nutid kastas man ibland tillbaka i tiden och får läsa tillbakablickar. De är skrivna med kursiv text och det är gjort väldigt smidigt så man inte blandar ihop det. Tillbakablickarna är också väldigt intressanta och hjälper till att väva ihop berättelsen som pågår nu.

Men, det är något som gör att jag och språket inte riktigt kommer överens. Jag tycker inte dialogerna känns så naturliga som jag skulle vilja att de gjorde. Och ibland är det lite för mycket upprepningar när det beskrivs hur någon gör/säger något. På fyra sidor (direkt efter varandra alltså) med två personer inblandade sa dem saker "flirtigt" 4 gånger och jag vet inte om det bara är jag som tycker att det blir för mycket. Men det var lite sådant som fick mig att haja till vissa gånger och tappa flytet i texten.

Så ja, det är med lite blandade känslor jag avslutar den här boken.