Mord och gröna skogar av Sofia Rutbäck Eriksson

 

Originaltitel: Mord och gröna skogar

Längd: 7 h 1 min

Serie: Katarinas eminenta detektivbyrå (del 3)

Uppläsare: Ellen Jelinek

"Katarina Zapp, Luleås mest excentriska och i och för sig enda privatdetektiv, har alltid gillat att stå i händelsernas centrum. Men när hon anlitas för att lösa ett hundra år gammalt mord samtidigt som drottningen av Sverige försvinner vid ett besök på det lokala caféet känner till och med Katarina att det är en smula turbulent.

Insatserna ökar dessutom när hennes gode vän och uddens främsta hippie blir huvudmisstänkt för försvinnandet. Och som om det inte vore nog ber bästa vännen Greta henne om hjälp med att mörka ett mord!"

Serien om Katarina och hennes detektivbyrå fortsätter att charma mig och glädja mitt hjärta. 

I den tredje delen får Katarina och Greta verkligen fullt upp. Kan ni tänka er, drottningen försvinner i Luleå! Hur ska de lyckas lösa det stora fallet? Dessutom har Greta gjort något hon inte vill att någon ska få reda på så Katarina måste hjälpa henne också. Det kan inte vara lätt att vara den enda detektivbyrån i stan. När fallen väl börjar rulla in hinner hon knappt andas.

Det är fortfarande roligt samtidigt som det sticker till i bröstkorgen när ämnen som ensamma, äldre människor tas upp. Då hinner jag faktiskt med att bli arg också. Jag har dragit ut på lyssningen för att boken inte skulle ta slut för snabbt. När jag väl börjar lyssna är det lätt att bara låta den spela alla lediga stunder och då räcker den inte länge.

Jag älskar relationen mellan Katarina och Greta. Den är så varm och fin, som läsare kan jag verkligen känna hur mycket de betyder för varandra. Deras munhuggande får mig ofta att le för mig själv. Jag säger det igen, alla borde ha en egen Greta.

Den här serien gör mig genuint glad och jag ser fram emot att lyssna vidare!

Sky Song av Abi Elphinstone

 

Originaltitel: Sky Song

Sidor: 273 (Häftad)
Ålder: 9-12

"In the snowy kingdom of Erkenwald, whales glide between icebergs, wolves hunt on the tundra and polar bears roam the glaciers. But the people of this land aren't so easy to find - because Erkenwald is ruled by an evil Ice Queen and the tribes must stay hidden or risk becoming her prisoners at Winterfang Palace. 

Join Eska, a girl who breaks free from a cursed music box, and Flint, a boy whose inventions could change the fate of Erkenwald forever, as they journey to the Never Cliffs and beyond in search of an ancient, almost forgotten, song with the power to force the Ice Queen back. This is a story about an eagle huntress, an inventor and an organ made of icicles. But it is also a story about belonging, even at the very edges of our world..."

Åh vad jag tycker om den här boken! Det är ett magiskt äventyr när det är som allra bäst. Jag gillar det nog extra mycket eftersom djur och natur har en alldeles speciell del i allt och det ligger mig varmt om hjärtat. Jag är lite avundsjuk på Eska kan jag säga! Inte så att jag vill vara jagad av en ond isdrottning men jag hade gärna haft hennes närhet till de vilda djuren. 

Förutom magin och naturen är det en fin berättelse om vänskap och att våga tro på sig själv. Både Eska och Flint är osäkra i början och försöker forma sig själva för att passa in på olika sätt. Under läsningen får man ta del av deras resa och hur de växer som personer och som vänner. 

Den var både spännande och mysig, precis vad jag behövde första jobbveckan efter semestern! 

Tisdagstrion - En bok i varje färg

 

Ugglan & Boken är tillbaka med tisdagstrion efter ett sommaruppehåll. Och vi börjar med ett tema som jag inte riktigt är säker på hur jag ska tolka... En bok i varje färg... Hm. Om jag tittar bredvid mig just nu ligger Nitro här och sover. Han har tre färger, ljusbrun, vit och svart (eller mer grå nu). Så jag tar väl en bok i varje färg han har! Det känns som jag är jättekorkad och missar något uppbenbart med det här temat men det här är vad jag kommer på så here we go. 

Stephanie Mailers försvinnande av Joel Dicker får stå för den riktigt ljusbruna färgen. Jag gillar verkligen de två böcker jag läst av Dicker och måste kolla upp vad mer han skrivit!

En hunds bästa vän av W. Bruce Cameron får stå för det vita. Det här är en bok som berörde mig otroligt mycket.

Fem kvinnor av Hallie Rubenhold får stå för det svartgråa. En väldigt fascinerande bok om de fem kvinnorna som blev mördade av Jack the Ripper. Boken handlar om deras liv innan de blev mördade.

Devoted av Dean Koontz

 

Originaltitel: Devoted

Sidor: 369 (Pocket)

"A mother, a boy, and a desperate battle against the night.

Woody Bookman hasn't spoken a word in his eleven years of life. Not when his father died in a freak accident. Not when his mother Megan tells him she loves him.

For Megan, keeping her boy safe and happy is what matters. But Woody believes a monstrous evil is behind his father's death and now threatens him and his mother. And he's not alone in his thoughts. An ally unknown to him is listening.

Woody's fearful suspicions are taking shape. A malicious man driven by evil has set a depraved plan into motion. And he's coming after Woody and his mother. The reasons are primal. His powers are growing. And he's not alone."

Dean Koontz är en stor favorit hos mig, det är nog ganska svårt att missa. Jag älskar att sjunka ner i hans böcker. De är alltid otroligt spännande och fascinerande. Devoted är inget undantag.

Min absoluta favoritbok från Koontz är Väktare och när jag läser Devoted är det lite som att säga hej till en gammal vän. Det är en del teman som känns igen fast med en annan twist och nya svängar. Det här menar jag inte som något dåligt, tvärtom gör det mig nästan lite nostalgisk under läsningen. 

Jag läste en stor del av boken när jag var ensamma hemma en kväll och det fanns stunder då jag verkligen blev paranoid över varje litet ljud som hördes från trapphuset. Eller när det knäppte i väggarna i lägenheten. Då satt jag på nålar och höll nästan andan för att höra allting extra tydligt.

En annan sak jag verkligen känner är kärleken till hundar som strömmar från författaren. Det är tydligt att han tycker att de är kloka, lojala och otroligt kärleksfulla varelser. Jag kan bara hålla med! Jag måste försöka samla på mig fler av Koontz lite nyare böcker, jag ligger efter där och det finns fortfarande många att upptäcka.

Läsvlogg från Kiruna!

 

Hur går det med de 10 böcker jag vill läsa 2021?

 

I slutet av förra året gjorde jag en video med tio böcker jag vill hinna läsa innan 2021 är slut. Jag tänkte att det kunde vara dags att titta på hur det går nu när lite mer än halva året har gått. Här är listan: 

Från Holmes till Sherlock

The Handmaid's Tale

Allt för min syster

Emily of New Moon

Minnet av vatten

The Graveyard Book

64

Never let me go

Dear Farenheit 451

Rörgast 

Av de här tio böckerna har jag läst tre: Rörgast, Dear Farenheit 451 och Never Let Me Go. I min läshög för augusti ligger Minnet av vatten och väntar så förhoppningsvis är den också utläst snart. Jag är alltså inte ens halvvägs igenom listan. Nu när jag tittar på den så tror jag inte att jag hinner läsa alla, men några till hoppas jag att jag kan ta mig an! 

De titlar jag vill prioritera de kommande månaderna är nog Emily of New Moon, Allt för min syster, The Graveyard Book och jag skulle verkligen vilja våga ge mig på 64. 

Har ni läst någon av böckerna? Är det någon jag verkligen borde putta upp i tbr-listan? 

Sändebudet av Yoko Tawada

 

Originaltitel: 献灯使 [Kentōshi]

Sidor: 191 (Inbunden)

"I en närliggande framtid, i efterdyningarna av en stor katastrof, har Japan isolerat sig från omvärlden. Barnen är så svaga att de knappt kan gå, medan de äldre tycks odödliga. Här lever pojken Mumei med sin gammelmorfar Yoshiro. Mumei är sjuklig och svag, men ändå omgivningens ljus och hopp."

Åh jag är så kluven till den här boken. 

Det jag verkligen tycker om är karaktärerna. Jag gillar att följa Yoshiro och hans barnbarnsbarn Mumei. Deras vardag är intressant med tanke på hur rollerna bytts och den gamle Yoshiro är den som är full av kraft och energi medan den unga Mumei har svårt att äta och gå. Det kanske låter som en bok som ska vara full av hopplöshet men det är den inte. Mumei är så härligt positiv och nyfiken. 

Men ändå känns det som att jag läst en bok där ingenting händer. Jag önskar nästan att det här med sändebudet kom tidigare så jag fick följa det i en del av boken. Nu blir det väldigt stilla. Och trots att världen är intressant och karaktärerna är lätta att tycka om lämnas jag med känslan av att vilja ha något mer. 

Jag är verkligen glad att ha läst den för det var värt att lära känna Yoshiro och Mumei men den passar mig inte helt och hållet på grund av att det händer så lite.