Liten tvåa med potential av Camilla Davidsson

Originaltitel: Liten tvåa med potential

Sidor: 307 (Inbunden)

Recensionsexemplar: Från Printz Publishing, tusen tack!

"Sofia är en storstadstjej som vet vad hon vill med det mesta i livet. I alla fall är det vad hon tror. Yta och kontroll är viktigt för henne. Hon har en snygg, framgångsrik pojkvän, ett välavlönat jobb inom investment banking och har nyligen köpt en tvåa med renoveringsbehov på en fin adress i Stockholm. Om det inte vore för att lägenheten behöver renoveras, alla sena jobbkvällar, hennes omöjlige chef och skilsmässan mellan föräldrarna, skulle allt varit perfekt. 

Efter noggrann research anlitar Sofia en byggfirma som ska sköta renoveringen, men när hantverkaren som ska göra jobbet dyker upp, mer än en halvtimme försenad, verkar han allt annat än pålitlig och Arvid har till Sofias irritation bestämda åsikter om både det ena och det andra. Dessutom känns det på något märkligt vis som om han ser henne på ett sätt som ingen annan i hennes liv gör, inte ens pojkvännen Oliver. 

När Arvid börjar ifrågasätta Sofias livsval uppstår sprickor i den polerade fasad hon visar upp mot omvärlden och när Sofia i ett överilat ögonblick lovar att göra honom en tjänst får det oanade konsekvenser."

Davidsson lyckas igen! Det här är en riktigt härlig feelgood. Lättläst och mysig men tar samtidigt upp allvarligare ämnen som stress och utmattningssyndrom.

I den här boken får vi följa Sofia som under hela sitt liv har kämpat för att göra sin pappa nöjd. Det ska vara höga betyg, fint och välbetalt jobb (att man får slita ihjäl sig får man faktiskt stå ut med), fin bostad, perfekt pojkvän. Det där med att teckna som Sofia egentligen älskar att göra, det är inget hon ska svamla med! Ni förstår säkert att det här inte är ett sätt man kan leva på hur länge som helst, till slut kraschar man. Och det är det här jag tycker allra bäst om med författarens böcker, hon beskriver människor som krockat med den berömda väggen med så mycket värme och förståelse.

Sofia och Arvid är väldigt lätta att tycka om. Även om Sofia ibland gör mig frustrerad med sitt sätt att envist blunda för hur hon mår. Men det ska jag nog egentligen vara väldigt försiktig med att döma henne för, jag är likadan själv. Det gör att jag tar till mig hennes problem väldigt lätt och min frustration föds nog mest i att jag så gärna vill att hon ska stanna upp och andas eftersom jag vet hur viktigt det är.
Det finns så klart en kärlekshistoria här och jag tycker mycket om samspelet mellan de två huvudkaraktärerna. De är inte perfekta och det gör dem så mycket lättare att knyta an till för mig som läsare.

Det är en bok som blandar allvar och lättsamhet på ett alldeles utmärkt sätt, precis som hennes tidigare böcker i serien om Emma.

Sånger i skymningen av Camilla Davidsson

Originaltitel: Sånger i skymningen

Sidor: 289 (Inbunden)

Serie: Serien om Emma (del 4)

Recensionsexemplar: Från författaren, tusen tack! 

"Två år efter den livsförändrande pilgrimsvandringen till Santiago de Compostela har Emma lyckats bryta sig ur ekorrhjulet och lagt det mesta av sitt emellanåt destruktiva beteende bakom sig. När vi möter henne i Sånger i skymningen har hon just lämnat Fårö efter en sommars arbete på Solgården. Att driva ett pensionat var långt jobbigare än hon väntat sig och hon bestämmer sig för att återigen pilgrimsvandra i Spanien, dels för att få en smula lugn och ro, men även för att få rätsida på tankarna kring Olle, den tjugo år äldre läkaren hon är kär i. De har spenderat sommaren ihop, men undvikit det viktigaste samtalsämnet av alla frågan om barn.

Pilgrimsvandringen blir inte alls som Emma föreställt sig och en dag får hon ett oväntat samtal hemifrån. Hennes mamma har fått en stroke och ligger på sjukhus med svåra men. Emma lämnar motvilligt Spanien med huvudet fyllt av frågor. Får man vara arg på en svårt sjuk förälder? Kommer mamman att dö? Kommer hon att sörja eller bli lättad i så fall? Deras relation har varit allt annat än enkel och de har inte setts på närmare två år. Inte minst undrar hon hur det ska bli med Olle ska de lyckas hitta en framkomlig väg i barnfrågan, eller har de nått vägs ände?"

Jag blev så klart jätteglad när jag fick förfrågan om att läsa vidare om Emma! Har läst de tre första delarna och tycker väldigt bra om alla, även om ettan alltid kommer ha en extra varm plats i hjärtat.

I den här boken är det verkligen invecklade känslor som tas upp. Emma har haft ett komplicerat förhållande till sin mamma som tyvärr druckit för mycket under Emmas uppväxt. När mamman sen blir väldigt sjuk så är det svårt för Emma att veta hur hon ska förhålla sig till det. Lättnad blandas med skam, sorg blandas ilska, och hon får några nya insikter om sin barndom på vägen.
Davidsson hanterar det hela på ett väldigt bra och respektfullt sätt tycker jag. Och i slutet av boken, i författarens tack, får man veta att hon själv haft en komplicerad relation till sin mamma.

Jag tycker verkligen om Emma. Inte så att jag bortser från hennes brister för hon är verkligen inte perfekt. Hon är mänsklig, alla karaktärer i de här böckerna är mänskliga och det är det som gör dem så bra. Det finns gånger då jag sitter nästan beredd att skälla ut Emma för att jag tror hon är nära att göra något dumt val, precis som jag skulle göra med mina närmaste vänner i verkliga livet. Det är lite så det känns, som att man läser om en vän.

Om jag förstår det rätt så var det inte helt säkert att det skulle bli en fjärde bok i serien, men jag är väldigt glad att den blev skriven så jag fick följa med Emma ännu en bit i livet!
Det här är feelgood när det är som bäst, inte för fluffigt, men med mycket kärlek för livet.