söndag 11 mars 2012

Änglamakerskan - Camilla Läckberg


"Påsken 1974 försvinner en familj spårlöst från ön Valö utanför Fjällbacka. En fin påskmiddag är uppdukad i matsalen, men alla utom den ettåriga dottern Ebba är borta. Har de blivit utsatta för något brott eller försvunnit frivilligt? Gåtan har aldrig fått någon lösning. 
Många år senare återvänder Ebba till ön och den gamla barnkolonin där hennes pappa med hård hand drev en internatskola. Hon och maken Mårten har förlorat sin lille son, och i ett försök att övervinna sorgen och gå vidare har de bestämt sig för att rusta upp huset och öppna ett bed and breakfast.  
När Erica Falck får höra om parets planer blir hon både överraskad och nyfiken. Hon har tidigare forskat en del i mysteriet med den försvunna familjen utan att hitta någon förklaring. Nu söker hon upp Ebba för att höra vad hon vet. Dessutom har hon själv en del att berätta om kvinnorna i Ebbas släkt - en historia fylld av tragiska öden och hemligheter.
Ebba och Mårten inleder sitt renoveringsarbete, men knappt har de börjat förrän de blir utsatta för ett mordbrandsförsök. Och då de några dagar senare bryter upp matsalsgolvet finner de intorkat blod under plankorna. Det tycks som om ondskan i det förflutna har hunnit ifatt dem. Under utredningen av branden börjar Patrik Hedström och hans kolleger gräva i det gamla fallet igen. Vad var det egentligen som hände Ebbas familj?"
 Det var länge sedan jag läste något av Läckberg. Jag har faktiskt bara läst en bok tidigare och det var Stenhuggaren. Ska jag vara helt ärligt minns jag inte så mycket av den boken eller vad jag tyckte om den.

Men nu köpte mamma Änglamakerskan på bokrea så jag passade på. Och det var en helt okej bok, ingen svindlande upplevelse, utan helt enkelt okej. Nyfiken som jag är så ville jag få reda på vad som hände familjen under deras påskmiddag. Jag bildade några egna teorier under tiden men blev glatt överraskad av att inte alla stämde, en hade jag helt rätt på.

Lite irriterad hann jag också bli på Erica, herregud vilka idiotiska beslut hon tar ibland! Men de gångerna var nog de enda boken fick fram några starkare känslor i mig. Det är lättsam läsning, boken med sina 360 sidor gick snabbt att ta sig igenom och ibland behöver jag sådana böcker också.

3 kommentarer:

  1. Ofta när jag läser Läckberg så tycker jag att hennes historiska tillbakablickar är så mycket bättre än deckarhistorien. I den här boken fick jag lära mig massor av nytt. Jag gillar det.

    Precis som för dig så var några av mina teorier rätt och andra helt fel :)

    SvaraRadera
  2. Det har du faktiskt väldigt rätt i, tillbakablickarna är bättre :).

    SvaraRadera
  3. Jag har alla hemma och detta var inte en av mina favoriter, tyvärr. Hoppas nästa bok är bättre!

    SvaraRadera