Avgrund av Jeff VanderMeer

Originaltitel: Annihilation

Sidor: 155 (Inbunden) 

Serie: The Southern Reach Trilogy (del 1)

Recensionsexemplar: Från Fria Ligan, tusen tack! 

"Område X har varit avskuret från resten av kontinenten i årtionden. Naturen har återerövrat de sista resterna av mänsklig civilisation. 

Den första expeditionen återvände med rapporter om ett vackert Edenlikt landskap. Den andra expeditionen slutade med massjälvmord. Den tredje expeditionen gick under i ett regn av kulor när dess deltagare vände sig mot varandra. Deltagarna i den elfte expeditionen återvände som skuggor av sina forna jag. Inom veckor var alla döda i cancer. 

I Avgrund följer vi den tolfte expeditionen. Gruppen består av fyra kvinnor: en antropolog, en lantmätare, en psykolog - den faktiska ledaren - och vår berättare, en biolog. Deras uppdrag är att kartlägga landskapet, att anteckna observationer av sin omgivning, av varandra, och över allt annat, att undvika att själva bli smittade av Område X. Expeditionen anländer redo för det oväntade, och Område X lever upp till sitt rykte. Deltagarna upptäcker en enorm topografisk anomali och livsformer bortom all förståelse. Det är dock hemligheterna som de fört med sig över gränsen som till slut ska förändra allt."

Det här var en riktigt intressant bok! Karaktärerna har inga namn, de benämns bara med sina  respektive yrken i gruppen vilket ger en väldigt speciell och annorlunda känsla. Jag tror inte jag har läst någonting tidigare där samma stil har använts, inte som jag kan komma ihåg. Här tycker jag hur som helst att det bidrar till att ge allting en mer obehaglig känsla.

Det är inte en actionfylld bok men den går ändå inte att sluta läsa. Berättelsen är inte heller jätteläskig, som jag kanske först trodde att den skulle vara. Utan det är just den där obehagskänslan som ligger och lurar hela tiden. Det finns så många frågor man vill få svar på. Vad är det egentligen som pågår i Område X och hur påverkar det dem som kommer dit? Ganska snabbt märker man att något är galet, att gruppen inte är så sammansvetsade som de kanske skulle behöva vara och att ingen verkar ha fått veta hela sanningen om deras uppdrag.

Det är en väldigt kort bok, men den hinner ändå med mycket på sina sidor och jag känner faktiskt att längden är perfekt. Jag är imponerad och kommer absolut läsa mer av VanderMeer i framtiden och dessutom se filmen, Annihilation, så snart jag kan!