Originaltitel: Ester Karlsson med K
Sidor: 373 (Inbunden)
Recensionsexemplar: Från Bokfabriken, tusen tack!
"Ester Karlsson, 78 år och änka, bor tillsammans med kakaduan Roland i den välmående bostadsrättsföreningen Lärkan. Livet går sin gilla gång med dispyter om tvättstugan och den trasiga gallerhissen som de mest spännande inslagen i vardagen fram till dagen då Lärkans vaktmästare hittas död i sitt vindsförråd.
Polisen konstaterar snabbt att det rör sig om mord och Ester, som behöver fylla sina dagar, beslutar sig för att starta en egen utredning. Med kafferep och vaniljdrömmar nästlar sig Ester in hos både poliser och grannar, i hopp om att finna ledtrådar. När det kort därpå inträffar ytterligare ett dödsfall i fastigheten så går ingen av Lärkans invånare fri från misstankar - allra minst Ester själv."Nja, det här var inte rätt bok för mig. Jag vet att jag nämnt det förut, men jag är lite grinig när det kommer till böcker som ska vara roliga. Jag har jättesvårt att hitta sådana som jag faktiskt tycker om. Ester Karlsson ska väl vara lite charmig och rolig, samtidigt som det är ett mordmysterium, men för mig blir det ingen fullträff.
Vi får följa Ester när hon börjar förhöra sina grannar, på ett diskret sätt enligt henne själv. Hon lyckas lura ur poliserna och rättsteknikerna information som de inte borde ge henne och bedriver helt enkelt sin egen utredning utan att berätta något för polisen. På det här sättet får man som läsare också lära känna alla som bor i huset sakta men säkert.
Men som sagt, det funkar inte för mig. Jag blir mest irriterad på henne när hon letar runt och vissa val hon gör alltså, jag vill inte avslöja för mycket men herregud människa, vad håller du på med??
Jag är fel person för boken helt enkelt, det kan jag ärligt säga. Det är väldigt uppenbart hos mig felet är här för jag är annars säker på att många andra kan tycka om den. Jag kommer nog ge den vidare till min mamma till exempel, jag tror hon kan uppskatta den mer än vad jag gör.
Jag känner igen mig, jag har läst en bok av dessa författare sen innan och visst var den lite charmig, men inte min tekopp. Tror jag avstår från denna.
SvaraRaderaVad skönt att jag inte är ensam som har lite svårt för det!
RaderaJag har också svårt för "roliga" böcker så jag tänker inte läsa den här.
SvaraRaderaVad skönt med en till också som känner så! Brukar känna mig så tråkig när jag är så grinig gällande det :)
RaderaHaha! "Herregud människa, vad håller du på med?"... precis så tänkte jag med inför damens speciella handlande vid mikrougns-historien (utan att säga för mycket). Såna här böcker stannar inte kvar hos en efter att de är utlästa och ger liksom bara ytlig underhållning för stunden. Okej ibland men inte för ofta. ;)
SvaraRaderaPrecis det tillfället jag menade!! :p
RaderaMen om du inte gillar den typen av böcker, varför meddelar du då inte förlaget som skickat till dig att det inte är din kopp te. Det blir ju märkligt om du recenserar böcker med en stil som du inte gillar. Lite som att skicka en hårdrocksrecensent att recensera en klassisk konsert.
SvaraRaderaJag försöker läsa alla böcker som skickas till mig eftersom jag är väldigt tacksam för förlagen som vill dela med sig :) Och ibland hittar man guldkorn även där man inte förväntar sig att göra det och det vet man ju aldrig om man inte läser boken först :). Det jag tycker är viktigast är ärligheten och därför skriver jag i inläggen om det är en bok som helt enkelt bara är fel för mig, men säkerligen kan passa många andra :).
Radera