Och varje morgon blir vägen hem längre och längre av Fredrik Backman

Originaltitel: Och varje morgon blir vägen hem längre och längre

Sidor: 85 (Inbunden)

"Farfar och Noah sitter på en bänk och pratar. Under bänken växer hyacinter, just de blommor som farmor odlade i sin trädgård.

Farfar och Noah kan prata med varandra om allt. Om livets alla frågor, både de största och de minsta. Under samtalet med Noah kan farfar inte låta bli att minnas hur det var att förälska sig i farmor, och hur det var att förlora henne. Han kan fortfarande se henne framför sig och fruktar den dag då han inte längre kommer att minnas henne.

Farfar inser att den värld han känner håller på att förändras. Därför vill han stanna här på bänken med Noah, där doften av hyacinter fortsätter vara så stark. Men minnena blir allt svårare att fånga och farfar och Noah är nu tvungna att lära sig att göra det svåraste av allt: ta farväl."

Jag har så klart redan läst den här berättelsen på Backmans blogg, men då skrev jag inte om den eftersom den bara var ett inlägg. Nu är den äntligen en fin liten bok, och den är köpt och läst igen.

Det är helt otroligt hur vackert han skriver med så enkla ord. Det är så mycket kärlek, sorg och rädsla på de få sidorna. Det är omöjligt att inte bli berörd, allt letar sig rätt in i hjärtat med en smäll och jag sitter med tårar i ögonen nästan konstant.

Backman visar bara om och om igen att han förtjänar en plats som en av favoriterna. Jag tror inte att han kan misslyckas.

Och under läsningen tänker jag på mormor, som ibland frågar om morfar kommer hem snart, trots att det är flera år sedan han gick bort <3

Yxmannen av Ray Celestin

Originaltitel: The Axeman's Jazz

Sidor: 472 (Pocket) 

"New Orleans 1919. Den beryktade seriemördaren Yxmannen sätter skräck i staden med sina bestialiska mord.

Kriminalinspektör Michael Talbot utreder fallet men har svårt att hitta ledtrådar. Dessutom bär han på en hemlighet, som till intet pris får komma ut. Luca DAndrea, Michaels tidigare chef, har fått i uppdrag av maffian att ta reda på vem Yxmannen är. Nittonåriga Ida jobbar som sekreterare hos en privatdetektiv, och när hon snubblar över ledtrådar som kan leda till avslöjandet av Yxmannens sanna identitet kan hon inte låta bli att på egen hand försöka utreda mysteriet.

Yxmannen bygger på de händelser som skakade New Orleans mellan 1918 och 1919, då en seriemördare härjade i staden. De brev som förekommer i romanen är autentiska och tros ha skrivits av den verklige Yxmannen."

Jag är svag för böcker baserade på verkliga händelser och har varit nyfiken på Yxmannen sedan den kom som inbunden. Nu är den äntligen läst och den var precis så bra som jag hoppades på!

Det är en otroligt välskriven och bra ihopsatt berättelse. Miljön blir tack vare författarens språk levande och du kan verkligen känna staden, människorna, oron, farorna, smutsen och samtidigt kärlek en och livet under allt det.
Som läsare får man följa tre olika karaktärer som försöker lösa morden från olika håll. Det blir aldrig rörigt med de olika rösterna, tvärtom hjälper de varandra att bygga upp allt. Det är en ordentlig pocket med sina 472 sidor men det är så spännande och fängslande att jag aldrig ens reflekterar över längden.

De riktiga morden som utfördes av Yxmannen fick aldrig någon lösning, men i boken har författaren hittat på ett otroligt bra slut som inte lämnar mig med några frågetecken. Läs den!

Jag ska hitta dig av Pernilla Ericson

Originaltitel: Jag ska hitta dig

Sidor: 345 (Inbunden)

Serie: Erlagruppen (del 2)

Recensionsexemplar: Från HarperCollinsNordic, tusen tack! 

"En rättegång som närmar sig. En torped med uppdraget att mörda polisens källa. En förrädare inom poliskåren, som leder torpeden rätt. Och nyckelvittnet som ska röjas ur vägen är Erlagruppens "fixare" - Rickard Falke. Polis Liv Kaspi dras in i en dödlig kamp mot den undre världens mäktigaste man. Hon måste använda all sin skicklighet för att avvärja hotet, och de hon älskar mest blir till måltavlor..."

Jag gillade verkligen första boken om Erlagruppen, Spåren vi lämnar efter oss, så när jag såg att uppföljaren var på väg var jag så klart tvungen att skicka en förfrågan om den. Jag är jätteglad att jag fick den!  Det är en grupp härliga karaktärer, otroligt olika men lätta att tycka om. Bäst är Liv Kaspi, hon är en tuff tjej som inte tar skit från någon.

Den här andra boken upplever jag som lite mindre brutal än den första. Det är en annan sorts spänning. Men den är fortfarande uppslukande och snabbläst med korta kapitel som inbjuder till tanken "bara ett kapitel till", och vi vet ju alla hur det brukar sluta.

Det är fartfyllt och nervpirrande när Rickard blir jagad av en skoningslös mördare som aldrig ger sig. De andra i gruppen får jobba hårt för att reda ut allt och skydda honom. Samtidigt är det spänt internt också efter svek och brutna löften.

Har ni inte plockat upp den här serien ännu kan jag verkligen rekommendera den för alla som söker spännande läsning.

Hon som kom före av J.P. Delaney

Originaltitel: The Girl Before

Längd: 10T 5M 

Uppläsare: Callin Öhrvall Delmar & Marie Richardson

"Efter att Jane varit med om en personlig tragedi behöver hon sätta livet på paus. När hennes mäklare berättar att den unge excentriske stjärnarkitekten Edward Monkford söker en ny hyresgäst till ett av sina och stadens mest spektakulära hus känner hon sig oväntat tilltalad av tanken. I den högteknologiska och avskalade villan ska hon finna ro. Men drömhuset visar sig snarare bli något av en mardröm.

Vem var Emma, den unga kvinnan som hyrde huset innan Jane, och som ska ha dött efter att ha fallit nedför stentrappan till andra våningen? Finns det inte väl många kusliga likheter mellan Emmas liv och Janes? Och stämmer det att Emma inte är den enda som  råkat illa ut i huset?"

Det här har varit min ljudbok ett tag. Jag blev så nyfiken när jag såg den på jobbet, den lät bara spännande!

Och ja, vad ska jag säga egentligen? Förvirrande! På ett bra sätt då. Jag har verkligen noll koll under berättelsen. Huvudkaraktärerna går som inte att lita på och jag blir lurad om och om igen. Jag har säkert gått runt med hakan i backen när det kommit nya vändningar och avslöjanden.

Ljudboken är gjord så att de olika delarna, Emmas och Janes, är upplästa av olika personer. Det tyckte jag om, det fungerade verkligen jättebra. Det gav mer liv åt allt för det blev som egna röster och personligheter till de två. Skulle gärna lyssna på fler böcker som är gjorda så!

Kommer även hålla utkik efter mer från den här författaren på svenska, jag är nyfiken på vad mer han han kan komma med.

Marina av Carlos Ruiz Zafón

Originaltitel: Marina

Sidor: 264 (Pocket)

"I maj 1980 försvinner plötsligt femtonårige Óscar från sin internatskola i Barcelona. Under sju dagar och sju nätter vet ingen var han är.

Allt börjar hösten dessförinnan, när Óscar smyger in i ett övergivet hus och hittar en gammal klocka som tar honom tillbaka i tiden. I huset träffar han också Marina och hennes far, som båda bär på en tragisk hemlighet. Marina tar med Óscar till den närliggande kyrkogården, där något märkligt sker en gång i månaden, den fjärde söndagen klockan tio på morgonen. En beslöjad kvinna kliver ner från en hästdroska, lägger en ros vid en namnlös gravsten och stannar endast en liten stund innan hon försvinner.

En dag bestämmer Marina och Óscar sig för att följa efter den hemlighetsfulla damen. Hon beger sig ner i djupet av stadens underjordiska labyrint. Där börjar deras äventyr."

Herregud vilken berättelse! Det blir helt jäkla magiskt när man kombinerar Zafóns otroliga språk med en berättelse som innehåller allt från kärlek till lite skräck. Den var verkligen underbar.
Tidigare har jag läst Vindens skugga av författaren och den älskade jag. Jag trodde nog inte att det gick men jag gillar Marina ännu mer, den passar mig som handen i handsken.

Jag plockade äntligen upp den efter att ha läst att historien var ganska läskig på någon blogg, jag minns inte exakt vilken nu. Det hade jag inte riktigt förstått tidigare, jag trodde att den var lite åt det övernaturliga hållet men inte så mörk. Så när jag fick läsa det blev jag så klart extra nyfiken.

Och det blev ju som ni förstår en fullträff. Det är vackert, finstämt, hemskt och sorgligt. Den har allt, den är perfekt!

...får leken tåla av M.J. Arlidge

Originaltitel: Liar Liar

Sidor: 412 (Inbunden) 

Serie: Helen Grace (del 4)

Recensionsexemplar: Från Lind&Co, tusen tack! 

"Mitt i natten lyses stadshimlen upp av skenet från tre stora eldsvådor. Det är mer än bara ett tragiskt sammanträffande. För kriminalkommissarie Helen Grace visar sig en ondska hon aldrig tidigare sett maken till. Bränderna kräver flera människoliv, och det framgår snart att de är noggrant planerade och iscensatta. Men utredningen hinner knappt börja förrän nya lågor slickar stadens byggnader och fler får sätta livet till.

Pressen på Helen blir stor när allmänheten kräver att hon och hennes team ska hitta den skyldige och få ett slut på de fruktansvärda mordbränderna. Och som om det inte vore nog måste hon också hantera sina överordnade och säkerställa att den ambitiösa reportern Emilia Garanita inte stjälper polisens arbete. 

Utredningen blir till en krutdurk. Frågan är hur Helen ska orka stå emot sina egna demoner och kunna koncentrera sig på att hitta och oskadliggöra mordbrännaren."

Äntligen en ny Helen Grace-deckare! Jag ser fram emot dem varje gång, de har blivit riktiga favoriter hos mig.

...får leken tåla är absolut inget undantag. Det är spännande och högt tempo från sida ett. Nerverna ligger utanpå huden och brotten är så hemska, så onödiga. Ondskan är så sjuk och omöjlig att förstå. Jag tycker fortfarande om Helen Grace, hon är tuff och tar sig igenom allt på egen hand. Inget slår ner henne.

Samtidigt kommer nya problem in i bilden och slutet lämnar verkligen öppet för en riktigt spännande fortsättning. Det var en vändning jag inte var beredd på och jag längtar redan efter att få läsa mer! Det är en deckarserie jag verkligen kan rekommendera.

Veckans bokbloggsjerka

Helgen är här igen och det är dags för jerkan hos Annika. Efter att ha varit vaken sen halv sex i morse är jag tack för den enkla uppgiften att berätta vad jag läser just nu.
Det är fortfarande slalomläsning men vi kör på!

Hos pojkvännen: 

På jobbet: 

I öronen: 

Hemma: 

Sedan kommer jag garanterat slänga mig över en ny bok i helgen, jag kommer inte kunna hålla mig: 

Något du inte vet att jag vet av Birgitta Bergin

Originaltitel: Något du inte vet att jag vet

Sidor: 379 (Inbunden)

Recensionsexemplar: Överraskning från Bokfabriken, tusen tack!

"Ett år har gått sedan den stora förlovningsfesten. Elsa och Thore, 82 år, är nu lyckligt gifta och det är dags att återvända hem från Kanarieöarna. De bjuder ut sina familjer till en helg i skärgården, och när alla släktingar dyker upp vibrerar luften av anspänning.

Under året som gått sedan Elsa och Thore skickade ut sina hårda men rättvisa brev, har flera av släktingarna rannsakat sig själva. Men allt är inte frid och fröjd nya hemligheter har staplats på varandra, saker har iakttagits och värderingar har ställts på sin spets. Allting kulminerar i en absurd helg på skärgårdsön."

Jag uppskattar verkligen när jag får överraskningar från förlag och författare. Det är jättekul att de tänker på en och skickar något de vill att jag ska läsa. Ofta blir det helt rätt, men ibland blir det bara fel.

I det här fallet kom boken och jag inte alls överens. Jag blir bara irriterad på nästan varenda en av karaktärerna. Både de vuxna barnen och deras föräldrar som gift sig i en tidigare bok. Jag vill bara skaka om dem och be dem växa upp och ta ansvar för vad sjutton de håller på med.

Så tyvärr var det här ingen bok för mig. Jag vet att författaren är populär så det var bara fel sorts bok i mina händer.

Nästan som du av Katarina Persson

Originaltitel: Nästan som du

Sidor: 312 (Inbunden)

Recensionsexemplar: Från DareMe Publishing, tusen tack! 

"Martina är övertygad om att hon lyckats lämna det förflutna bakom sig när hon får ett brev från någon som vill avslöja allt om vem hon egentligen är. Någon vars liv hon en gång ödelade, och som vill krossa hennes på samma sätt.

Lyra har levt ett rotlöst liv sedan den dagen i hennes barndom då hela hennes familj utplånades. Nu vill hon hitta en plats där hon kan slå sig ner och börja om, bli den sortens person hon alltid velat vara.

Deras möte får mindre sympatiska egenskaper att ge sig till känna och när det första dödsfallet inträffar förvandlas vänskap till misstänksamhet. Vem kan man lita på, och vad händer när förtroende blir förenat med livsfara?"

 Här kan man verkligen prata om en sträckläsningsbok! Jag började på morgonen en ledig dag och sen var den utläst några timmar senare. Helt omöjlig att lägga ifrån sig!

Den är så obehaglig. Tänk dig att någon kommer in i ditt liv och mer och mer börjar likna dig. Kläder, hår, smink, personlighet. Det är inte bara en komplimang för att man är en så trevlig person...
Ibland är stämningen verkligen klaustrofobisk och panikslagen. Ingen av huvudpersonerna är direkt sympatiska men i det här fallet funkar det. Det går inte att sluta läsa innan alla bitar fallit på plats.

Det var verkligen spännande läsning och jag ser fram emot fler böcker av författaren i framtiden!

I ditt kvarter av Jenny Jacobsson

Originaltitel: I ditt kvarter

Sidor: 376 (Pocket)

Recensionsexemplar: Från Grissla Media, tack!

"Datumet i vigselringen var inget annat än ett bäst före-datum. Klyftan emellan dem växte sig allt större. De som en gång älskat så djupt, var gick det snett?  De hade lovat varandra att stanna i nöd och lust, men vem tänkte på nöd när kärleken och åtrån pulserade i kroppen?

Den nyckfulla vardagen gav ingen ro. Att ständigt tvingas tassa på tå för Melissas vrede urholkade Viggos inre. Det enda han med krampaktig tydlighet visste var att han inte längre stod ut med hennes dagliga misshandel. Det hade blivit allt svårare att dölja skadorna i hans arbete som nyhetsankare på TV4.

Det fanns stunder när han önskade att hon skulle träffa någon annan men all hennes tid gick åt till att kontrollera honom. Du kan lämna henne när du vill var orden hans mor hade sagt åt honom i kyrkan. Inte kunde han ana att det skulle bli så svårt... Det tog tid att brytas ner och det krävdes mod att gå. Skulle han klara det? Och Kevin. Vad skulle hända med honom?"

Det här är en bok som handlar om något man inte hör talas om så ofta. Om män som blir slagna av kvinnorna de lever med. Det är en annorlunda vinkel att läsa ifrån och författaren gör ett bra jobb med att få fram alla känslor. Skammen hos den som blir misshandlad, misstankarna från omgivningen, rädslan att livet aldrig kommer bli bättre, hur man kan älska och hata någon samtidigt.

Den är trots sitt tunga ämne lättläst. Det går fort att ta sig igenom den och man blir en del av hur allt faller ihop och byggs upp om och om igen. Ibland kanske inte saker byggs på de sätt man förväntar sig och det var en styrka med den här boken, den överraskade mig.

Trots allt det positiva var det inte riktigt en bok för mig. Vi klickade inte fullt ut men det är bara på grund av min personliga smak. Jag förstår verkligen att folk tycker om den.

Läsa i helgen

Jag kände mig inte riktigt manad att svara på veckans jerka så jag gör ett sånt här inlägg istället. Jag ska dels börja läsa ...får leken tåla av M.J. Arlidge som jag ser väldigt mycket fram emot. Sen ska jag fortsätta med del tre i Stephen Kinas serie om Det mörka tornet, den heter De öde landen.

Jag ser fram emot båda två! Men fredagskvällen ska jag nu spendera med att skriva ihop lite inlägg för nästa vecka. Vad ska ni läsa i helgen?

Trevlig helg på er!

Låt vargarna komma av Carol Rifka Brunt

Originaltitel: Tell The Wolves I'm Home

Sidor: 415 (Pocket)

"New York 1987. Fjortonåriga Junes morbror dör i aids. Han var den viktigaste personen i världen och hans död lämnar henne ensam och tyngd av sorg. Tills hon träffar Toby, en man som också sörjer Finn. Mellan honom och June växer en oväntad och annorlunda vänskap fram, en vänskap som får hemligheter som länge varit dolda att dras fram i ljuset. Och June lär sig saker om sig själv och sina närmaste som förändrar henne för alltid. Låt vargarna komma är en mångbottnad och gripande skildring av kärlek, sorg och vänskap."

Varför har jag inte läst den här tidigare?! Den har fått stå och vänta så länge i hyllan för att den inte känts rätt. Jag trodde av någon anledning att jag inte skulle tycka om den.

Ibland är det verkligen skönt att ha fel. Den var underbar. Så vacker, skör och full av kärlek. Jag satt med tårar i ögonen några gånger och hjärtat värkte med June. Hon får gå igenom så mycket sorg och hantera den ensam, tills hon träffar Toby och äntligen kan dela sina känslor med någon.

Allt är bra med Låt vargarna komma, språket, berättelsen, karaktärerna. Det finns ingenting att klaga på. Har ni inte läst den än, gör det! Jag kommer att sakna den nu när den är slut. 

Inte för nära av Colleen Oakley

Originaltitel: Close Enough to Touch

Sidor: 406 (Inbunden)

"Jubilee Jenkins har en ovanlig åkomma: hon är allergisk mot andra människor. Sedan en nära döden-upplevelse som tonåring har hon därför isolerat sig i sitt hem. Men när hennes mamma dör tvingas Jubilee lämna sin trygga exil och ge sig ut i verkligheten igen. Som den stora bokälskare hon är lyckas hon få jobb på det lokala biblioteket och där möter hon Eric Keegan och hans adopterade son, Aja. Eric har precis flyttat till stan och kämpar för att få vardagen att gå ihop samtidigt som han oroar sig för Aja, som två år tidigare förlorade sina biologiska föräldrar i en flygolycka. En varm vänskap växer snart fram mellan dem alla tre, och mellan Jubilee och Eric väcks känslor ingen av dem hade räknat med."

Ibland behöver till och med jag lite paus från mord och hemskheter, jag vet, chockerande eller hur! Nä men lite variation är alltid bra. Och nu lyckades jag faktiskt pricka in en liten pärla bland alla feelgood-böcker.

Inte för nära är en fin och varm berättelse. Inte bara om att hitta kärleken utan också om att våga. Våga ta sig ut ur sin trygga bubbla, våga ändra livet, ja helt enkelt om att våga leva. Jag tycker om Jubilee och känner med henne när hon börjar försöka söka sig ut ur sitt hus. Ångestattackerna, rädslan, jag känner igen mig i det och så klart i kärleken för böckerna. Hennes ångest är ju tusen gånger värre än min och hon tar sig ur den lättare än vad jag tror man hade gjort i verkligheten men det stör mig inte i det här fallet.

Det är riktigt mysig läsning och jag rekommenderar den verkligen om man letar något lätt och charmigt att plocka upp.

Boken om vinterdöda ting av Peter Erik Du Rietz

Originaltitel: Boken om vinterdöda ting 

Sidor: 536 (Häftad) 

Recensionsexemplar: Från författaren, tusen tack!

"Året är 1896. I Göteborg och resten av riket förtvivlar många i fattigdom och svält. Döden är allestädes närvarande och ingen saknar en namnlös trashank, hora eller våldsverkare som mördas eller spårlöst försvinner. Med denna misär runt knuten trivs Carl Cronhammer förträffligt. Han är en framgångsrik och stilfull affärsman men bär på en fruktansvärd hemlighet: han är inte längre fullt mänsklig. Inom honom bor ett uråldrigt och krävande rovdjur. 

Hans trygga tillvaro störs när en främling oväntat dyker upp i staden, någon som vet vilken sorts varelse han är och som är stark nog att förgöra honom. Det blir början på en resa där Carl riskerar att mista allt – samtidigt som ett namnlöst väsen viskande och lockande väntar vid vägens slut för att ta honom till sig för alltid."

Äntligen en bok jag gillade igen! Men det förvånar mig inte när det gäller just den här boken. Det är en fortsättning på Natten jag dog som jag tokälskade. Så när författaren undrade om jag var intresserad av att läsa den här blev det självklart ett ja!

Det är en historisk skräckroman, med monster som jag väl närmast kan likna vid vampyrer. Fast jag skulle nog säga att dessa vriker (som de heter) är snäppet läskigare än vanliga vampyrer. Förutom behovet av att dricka blod festar de även till exempel på inälvor och får dessutom olika förmågor vid sin förvandling.

Boken är tjock men den är så välskriven och spännande att jag aldrig ens reflekterar över sidantalet. Jag bara njuter under hela läsningen och skulle gärna fortsätta läsa om Carl Cronhammers liv. Det är ett rent nöje att få sjunka ner i världen Du Rietz skapat, hur mörk den än är.

Nya böcker

Det har kommit hem lite nya recensionsexemplar som jag ser fram emot att sätta tänderna i... eller ögonen i kanske man ska säga?

Båda nya bekantskaper och sådana jag känner till! Tusen tack till förlagen som skickat böckerna!

Veckans bokbloggsjerka

Dags för en ny jerka inne hos Annika! Uppgiften den här veckan är;

"Berätta om det pinsammaste (så pass att skämskudden åker fram bara du tänker på det)/roligaste/tråkigaste/etc. du någonsin har läst. Kort sagt, beskriv något som är känslomässigt memorerbart."

Hm...pinsammaste kan jag nog inte ge något svar på. Kan inte komma på något. Det absolut mest knäckande ögonblicket var däremot när jag läste Tystnaden i bruset, den fick mig att gråta så hemskt och må så dåligt att jag vägrade avsluta den. Varför? Varning för spoiler för den som inte läst! 
I boken finns en pojke och hans hund, pojken kan höra hundens tankar. I en scen blir hunden dödad, pojken hör hundens förtvivlade tankar innan det blir tyst... Jag kunde bara tänka på att höra Aramis så och kunde inte sluta gråta.

Det är nog ett av de mest känslomässiga ögonblick jag någonsin haft när jag läst.

De mörkermärkta av Mattias Leivinger & Johannes Pinter

Originaltitel: De mörkermärkta

Sidor: 407 (Inbunden)

"I ett vårkallt Stockholm sker en serie mord som till en början inte verkar ha något samband. En sömnlös taxichaufför. En alkoholiserad före detta psykolog. En psykiskt sjuk kvinna på ett behandlingshem. Tre människospillror förenade i sina olycksöden.

När poliskommissarie Iris Riverdal får fallen på sitt bord ställs hon inför en gåtfull mördare, en undflyende skepnad med dunkla metoder och okända motiv. Och bakom honom anas en ansiktslös ondska bortom alla begrepp.

Gradvis går det upp för henne att morden har rottrådar långt tillbaka i tiden, trådar som också löper in i hennes eget liv. Samtidigt samlas en krets människor för att bekräfta det de redan anat. Det förflutnas skugga har kommit tillbaka för att förgöra dem, de mörkermärkta."

Alltså det hände igen. En bok jag verkligen trodde att jag skulle gilla men som lämnade mig besviken. Två såna på kort tid nu, trist!

Anledningen att jag blev nyfiken på De mörkermärkta var för att jag såg den beskrivas som en thriller med övernaturliga inslag. Woho kände jag då, det här är något för mig. Men nej, det var det verkligen inte. Jag upplevde den bara som rörig, det kändes som att alldeles för mycket ville få plats i en och samma bok. Det är många karaktärer och många röster om olika händelser och allt blev bara förvirrande. Det kändes stressigt på något vis.

Så tyvärr fastnade jag inte alls för den här. Det känns som att slutet lämnade öppet för en fortsättning men det är inget jag kommer följa i så fall.

Namnsdagsflickan av Kristoffer Leandoer

Originaltitel: Namnsdagsflickan

Sidor: 176 (Häftad)

Ålder: Tonår

"Kim och Robin har en fantasivärld ihop: det medeltida landet Berghendia som de styr med järnhand. De delar på allt, även om det är Kim som ger landet liv med sina teckningar. Robins lillasyster Namnsdagsflickan är också med på ett hörn, för det mesta som iakttagare, men ibland som smart idégivare.

Men i takt med att verkligheten tränger sig på hotas Berghendias existens. Medan föräldrarna bråkar sönder familjen, bråkar Kim och Robin sönder sin skapelse, Namnsdagsflickans nya rollfigurer förmår inte rädda den. Kim lämnar dem i vredesmod och kastar sig i stället in i superhjältevärlden: den hjältemodiga ninjan Kassandra Karat föds. 

Men Namnsdagsflickan är ihärdig, trots brytningen fortsätter hon hänga efter Kim i det alltmer framgångsrika serieskapandet, men till slut blir hennes ivriga stöd för påträngande ... Och nu ligger hon i oförklarlig koma sen en vecka. Märkliga tecken tyder på att Namnsdagsflickan är instängd i deras gamla fantasivärld: en trygg plats enligt henne, men full av våldsamma fantasier! Namnsdagsflickan måste väckas och Robin blir tvungen att kontakta Kim, bilderna är den enda ingången till Berghendia..."

Jag är svag för berättelser som handlar om fantasivärldar man själv skapat, som till exempel Bron till Terabitia. Och den här fina boken.

Jag tror det är för att de påminner mig om den värld med magiska vildhästar jag och min dåvarande bästa vän hade. Det är helt otroligt vad fantasin kan bygga. Jag vet att jag nämnt den leken tidigare på bloggen. Vi hade anteckningar om så många påhittade hästar!

Och det är precis sånt den här boken handlar om; vänskap, kraften i fantasin och vad den kan åstadkomma när livet blir lite för jobbigt. Den är kort men hinner med mycket på sina sidor och jag tyckte verkligen om den!

Trippelmordet i Uddevalla av Thomas Bodström & Lars Olof Lampers

Originaltitel: Trippelmordet i Uddevalla

Uppläsare: Rolf Wrangnert

Serie: Svenska brott (del 2)

Längd: 8t 24min

"Den 7 mars 2015 hittas tre döda personer på en gata i Uddevalla. Samtliga är skjutna på nära håll. Polisen upptäcker snabbt att två av offren har kopplingar till ett kriminellt gäng och de behöver inte leta länge för att hitta några personer som träffade offren vid den tid då morden begicks. Men samtidigt verkar det otroligt att det skulle vara deras egna barndomsvänner som är gärningsmännen.

Trippelmordet i Uddevalla är en berättelse om gängkriminalitet och om hur vänskapsband hamnar helt i skymundan när narkotika, svarta pengar och vapen kommer in i bilden. Och hur priset för blotta misstanken om svek kan vara döden.

Det är också en skildring av en komplicerad polisutredning där det i slutänden blir oerhört svårt att avgöra vem som egentligen gjort vad, om två rättegångar med helt motsatta utfall och om en rättsprocess som fortfarande inte är helt avslutad."

Det är väl kanske lite udda att finna såna här berättelser fascinerande, men det gör jag i alla fall och jag är ju inte direkt ensam om det.

Jag lyssnade på första boken, Bodenfallet, eftersom den var så nära mina hemtrakter. Jag kom dessutom ihåg att jag läst om det när det hände. Trippelmordet som den här andra boken handlar om kommer jag däremot inte ihåg överhuvudtaget. Men det var lika intressant att lyssna på den ändå. Uppläsaren gör också ett riktigt bra jobb och har en röst som passar perfekt för den här sortens böcker.

Det är en hemskt sorglig berättelse om mordet men författarna gör verkligen ett bra jobb med att bena ut allt sakligt och förklara hur allt går till. Vittnesmålen, bevisen, det som säger emot bevis, polisarbetet. Det är lätt att hänga med och förstå.

Nu är det bara att vänta på del tre så jag kan lyssna vidare.

Ung kvinna saknad av Claire Douglas

Originaltitel: Local Girl Missing 

Sidor: 303 (Inbunden) 

"En septembernatt för arton år sedan försvann 21-åriga Sophie Coller. Allt hon lämnade efter sig var en marinblå sneaker ute på den gamla piren, och ett gapande tomrum i sin bästa vän Francescas hjärta. 

När kvarlevorna efter en kropp sköljs upp på en strand återvänder Francesca till Oldcliff-on-Sea, den lilla kuststad där hon växte upp och som hon gjort allt för att lägga bakom sig. Hon hoppas att det nya fyndet till sist ska avslöja vad som hände Sophie. Men det dröjer inte länge förrän Francesca börjar önska att hon stannat kvar i London. De människor hon en gång kände är nu främlingar och i deras blickar anar hon en oroande misstänksamhet. Och vart hon än vänder sig hemsöks hon av spöklika minnen från det förflutna: vålnader som får henne att frukta för sitt förstånd - och sitt liv. 

 Samtidigt blir hon alltmer övertygad om att någon i den lilla staden vet vad som hände den där natten för längesedan..."

Det här är en helt ny författare för mig, men Ung kvinna saknad är inte hennes debut utan det är hennes andra bok. Jag vet inte om första finns översatt men jag vill gärna läsa den hur som helst!

För det här var bra. Riktigt bra och spännande hela vägen. Den utspelar sig både i dåtid och nutid, sakta vävs allt ihop till det stora avslöjandet. Som verkligen inte var det jag väntade mig! Jag blev grundlurad. Det är ju så många böcker som ska ha stora twister men bara i vissa fall känns de speciella. Som med Jag lät dig gå, där var det riktigt bra. Ung kvinna saknad når inte samma nivå men den är ändå bra och överraskade mig ordentligt.

Samtidigt vet jag aldrig riktigt under läsningen om den snuddar vid det övernaturliga eller bara det verkliga, men hur det ligger till får ni läsa själv! Jag hoppas i alla fall på fler lika spännande böcker från Claire Douglas!