Originaltitel: De mörkermärkta
Sidor: 407 (Inbunden)
"I ett vårkallt Stockholm sker en serie mord som till en början inte verkar ha något samband. En sömnlös taxichaufför. En alkoholiserad före detta psykolog. En psykiskt sjuk kvinna på ett behandlingshem. Tre människospillror förenade i sina olycksöden.
När poliskommissarie Iris Riverdal får fallen på sitt bord ställs hon inför en gåtfull mördare, en undflyende skepnad med dunkla metoder och okända motiv. Och bakom honom anas en ansiktslös ondska bortom alla begrepp.
Gradvis går det upp för henne att morden har rottrådar långt tillbaka i tiden, trådar som också löper in i hennes eget liv. Samtidigt samlas en krets människor för att bekräfta det de redan anat. Det förflutnas skugga har kommit tillbaka för att förgöra dem, de mörkermärkta."Alltså det hände igen. En bok jag verkligen trodde att jag skulle gilla men som lämnade mig besviken. Två såna på kort tid nu, trist!
Anledningen att jag blev nyfiken på De mörkermärkta var för att jag såg den beskrivas som en thriller med övernaturliga inslag. Woho kände jag då, det här är något för mig. Men nej, det var det verkligen inte. Jag upplevde den bara som rörig, det kändes som att alldeles för mycket ville få plats i en och samma bok. Det är många karaktärer och många röster om olika händelser och allt blev bara förvirrande. Det kändes stressigt på något vis.
Så tyvärr fastnade jag inte alls för den här. Det känns som att slutet lämnade öppet för en fortsättning men det är inget jag kommer följa i så fall.
