Christine av Stephen King

                                       Originaltitel: Christine     Sidor: 679

"Christine kom till Arnie Cunningham som sänd från himlen. Risig, ful och nergången - men under ytan en glittrande skönhet, packad med rå obändig styrka. Hon skulle bli hans väg till frihet, framgång, lycka...Trodde han."

Det här får nog bli något av en ny favorit från King faktiskt. Jag hade otroligt svårt att lägga ifrån mig boken och sidorna bara flög förbi!
Christine är en väldigt spännande bok, frustrerande ibland och krypande läskig på andra ställen. Jag kom på mig själv med att tänka på En hjärtformad ask av Joe Hill lite då och då, även om Hills bok är nyare så klart.

Vissa gånger tycker jag King brukar få till lite överdrivna slutscener, jag tror jag nämnde det i tankarna jag hade efter att ha läst ut Köplust till exempel. Men Christine hade inte ett sådant slut och det var jag väldigt glad över. Här höll det sig på en mer passande nivå som gjorde att stämningen i boken höll sig hela tiden, det kändes mer verkligt ända fram tills sista sidan. Tummen upp!

På kvällen när jag precis hade läst ut Christine, var det dags för kvällspromenad med hunden. När vi hade kommit in i ett mörkare parti på vägarna här så lyste helt plötsligt två billampor upp vägen bakifrån, tror ni mitt hjärta höll på hoppa ur bröstkorgen på mig? Lite lagom skrämd där kan jag ju lova!