onsdag 29 februari 2012

Invasion - Dean Koontz


"Molly och Neil Sloan vaknar till regnets trummande mot taket. Det har jagat dem i deras drömmar och stört deras sömn, och nu stiger de upp för att finna ett lysande silveraktigt skyfall i färd med att dränka deras lilla stad. En underlig doft kan anas i luften, och det unga paret kan inte skaka av sig känslan av att något är fel. Detta blir morgonen som de kommer att minnas som slutet på den värld de en gång kände.

Timmarna går och regnet fortsätter att falla, och Molly och Neil lyssnar på oroväckande nyheter om väderförhållandena världen över. Innan gryningen har tv-och radiosändningar slagits ut. Sedan försvinner telefon och Internet. Med regnet kommer nu en skymmande dimma som förvandlar den en gång så vänliga staden till en spöklik labyrint.

I dimman kommer de att möta något som på ett enda fruktansvärt ögonblick avslöjar vad som händer med deras värld; något som jagar dem med hänsynslös effektivitet."
 Ännu en Koontz-bok läst, en läskig sådan. Jag har alltid tyckt att tanken på utomjordingar, superintelligenta och onda, är riktigt skrämmande. Det får mig att titta upp mot himlen lite oroligt. Den här boken gjorde inte den tanken mindre oroande.

Direkt från start byggs den krypande spänningen upp och den håller i sig genom hela boken. Det kryper längs ryggraden på mig flera gånger under tiden jag läser.
Jag var lite orolig att det skulle bli ett slut liknande som i Stephen Kings filmversion av The mist (jag avskyr det slutet) men jag blev väldigt överraskad. Inte på något vis hade jag kunnat gissa mig till hur det skulle gå. Pluspoäng!

Även i den här boken har hundar en speciell roll, något som hänger med i Koontz berättande. Som den hundperson jag är (eller okej, jag är både katt- och hundmänniska) är det en detalj jag alltid har uppskattat. Favoriten är och förblir Väktare.

En riktigt spännande historia som gick snabbt att läsa. Boken är på 320 sidor och det kändes alldeles lagom.

2 kommentarer:

  1. Jag har ett litet underligt problem med böcker, ja filmer också, och kommer nästan aldrig ihåg slutet. Allt annat minns jag, men slutet undflyr mig. Det gör ju i och för sig att jag lätt kan läsa om böcker :)

    Invasion kommer jag ihåg var en riktigt läskig bok och om jag inte minns alldeles fel så framkallade slutet rysningar.

    SvaraRadera
  2. Älskar Dean Kontz. Ser honom som en lättare variant utav Stephen King. Han tvistar inte allt för mycket i sina berättelser och lämnar inte läsaren med frågor så som King kan göra. Väntar med spänning på recension på boken du läser nu. Har själv kikat lite på den.

    SvaraRadera