I natt läste jag ut Mary Ann Shaffers bok Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap. Den handlar om författaren Juliet Ashton som efter andra världskriget börjar fundera på vad hennes nya bok ska handla om. En dag dyker det upp ett brev till henne från en man, Dawsey Adams, som bor på ön Guernsey. Han har fått tag i en bok hon brukade äga och bestämde sig för att skriva till henne och se om hon kan hjälpa honom att få tag i fler böcker. Och längs den vägen börjar en otroligt fin vänskap att blomma. Genom Dawsey för Juliet kontakt med medlemmarna i Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap, hon får höra historien bakom namnet och hur de bildades av en ren slump. Hon får brev av flera olika personer som vill berätta vad läsandet betytt för dem under de svåra åren när tyskarna ockuperade ön.
Hela boken är uppbyggd på brev, vissa kanske tycker att det är jobbigt eller trist att läsa en bok som är utformad på det sättet, men jag älskar det. Jag tycker boken var otroligt mysig och man blev verkligen fäst vid alla de olika personligheterna, de flesta var älskvärda människor och man berördes av de historier de hade att berätta.
Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap blev faktiskt en ny favoritbok för mig och jag är glad att det var en av de böcker jag köpte på andrahandsaffären, och inte en bok jag lånat på biblioteket. För nu är den min och ingen jag behöver lämna tillbaka!
Tyckte också mycket bra om den boken
SvaraRaderaJa den var riktigt härlig att läsa :) Jag försökte kommentera på din blogg men det krånglade bara så gav upp :P
SvaraRaderaJag tyckte också att den var jättebra! Till slut märkte man liksom inte av att den är skriven i brevform, något jag trodde att jag skulle störa mig på till en början. Synd att författarinnan gick bort innan hon han skriva något mer.
SvaraRaderaBoken blev en ny favorit för mig med. Jag har tidigare inte varit särskilt förtjust i böcker baserade på brev, men författaren hade verkligen lyckats bra.
SvaraRadera