måndag 30 november 2020

Döden som vakar av Anne-Marie Schjetlein

 

Originaltitel: Döden som vakar
Sidor: 366 (Inbunden)
Serie: Andreas Nylund (del 5)
Recensionsexemplar: Från Bokfabriken, tusen tack!
"Andreas, Stina och barnen är lyckliga i sin stora bonus-familj och njuter av tillvaron med bebisen Julia. Men för Andreas tar arbetet på sjukhuset ut sin rätt. Personalen är slutkörd och stressen hotar kvaliteten på vården. Andreas oroar sig även för en av sina svårt sjuka patienter som har sin pappa vid sin sida dag som natt. När hon äntligen vaknar upp ur koman är pappan som bortblåst och patienten hävdar att hennes föräldrar är omkomna sedan länge.

Hemma börjar Stina känna sig rastlös. Hon vill vara mer än fembarnsmamma och bestämmer sig för att ta tag i sina gamla frisördrömmar. Nu behöver hon och Andreas anpassa sig till en ny vardag om inte familjelyckan ska hotas. Samtidigt oroar sig vännen Lena för sin frånvarande man. Andreas kan inte släppa mysteriet med den försvunne pappan, och upptäcker snart liknande fall runt om i Sverige. Vem är han och varför utgav han sig för att vara patientens närmaste anhörig? När Andreas börjar lägga ett pussel framträder en bild av det mest förbjudna."

Serien om kirurgen Andreas Nylund är perfekt för alla som vill ha spänning utan att följa en specifik polis och allt polisarbete. Här får man lära känna Andreas och hans familj samtidigt som böckerna är bladvändare på grund av saker Andreas är med om i sitt arbete.

Jag gillar blandningen mellan det vardagliga och spänningsmomenten som finns i berättelsen. Det är faktiskt en ganska läskig tanke, att någon främling skulle sitta vid ens sida när man är medvetslös och inte kan säga ifrån. Man är i ett så sårbart läge då och det är något jag aldrig tidigare reflekterat över.

Schjetlein har verkligen lyckats med att kasta ut många ledtrådar till mig som läsare och jag hoppar mellan att tro än det ena än det andra. Hon sprider ut misstankarna så att jag omöjligt kan veta vem det är jag egentligen ska fästa uppmärksamheten vid. 

Jag tycker serien bara blir bättre och bättre och det känns som att äventyren inte riktigt är slut för Andreas ännu. Jag håller tummarna för en till bok!

torsdag 26 november 2020

The Whipser Man av Alex North

 

Originaltitel: The Whisper Man
Sidor: 388 (Pocket)
"You'll hear the whispers. And then you'll hear the screams... 
Still devastated after the loss of his wife, Tom Kennedy and his young son Jake move to the sleepy village of Featherbank, looking for a fresh start. But Featherbank has a dark past. Fifteen years ago a twisted serial killer abducted and murdered five young boys. Until he was finally caught, the killer was known as 'The Whisper Man'.

Of course, an old crime need not trouble Tom and Jake as they try to settle in to their new home. Except that now another boy has gone missing. And then Jake begins acting strangely.

He says he hears a whispering at his window..."

Den här boken har tagit mig lite tid att läsa, men det är inte bokens fel. Det var bara dumt tillfälle att plocka upp den när jag inte hade ro att sitta still längre stunder. Men till slut, när flyttkartongerna började försvinna och jag dessutom var tvungen att spendera tid hemifrån pga badrumsrenovering, då flög jag igenom den precis som jag misstänkte att jag skulle göra.

The Whisper Man är en riktigt spännande deckare med en del creepy inslag. Den var inte så läskig som jag hade trott och hoppats på. Det var lite synd, men jag tyckte väldigt bra om den ändå. Det är lätt att fastna för pappan, Tom, och sonen Jake. De har lite svårt att nå fram till varandra i sin sorg efter att Jakes mamma dött. Det är både fint och smärtsamt att se deras försök att hitta tillbaka till en vanlig vardag igen. Och samtidigt verkar något olycksbådande dra ihop sig runt dem. 

Jag gillade den och sträckläste en stor del bara jag satte mig ner och läste. Författaren har kommit ut med en till bok, som verkar finnas med två olika titlar, The Shadows eller The Shadow Friend. Den låter också riktigt spännande och jag kommer garanterat att plocka upp den!

onsdag 25 november 2020

Vägen hem av Vilhelm Sundbom & Jonas Sjöblom

 

Originaltitel: Vägen hem
Sidor: 141 (Kartonnage)
Serie: Bortrövad (del 4)
Ålder: 9-12
Illustratör: Jonas Sjöblom
Recensionsexemplar: Från Sunflower Produktion, tusen tack! 
"Vägen hem är fjärde och avslutande delen i den hyllade barnboksserien Bortrövad. De två syskonen Li och Tim tvingas ännu en gång ut på ett farofyllt äventyr där de tillsammans måste försöka överlista skogens alla märkliga varelser."

Nu är den spännande bokserien Bortrövad färdigskriven och vilket äventyr de avslutar med! Syskonen Tim och Li har det verkligen inte lätt. Så fort de verkar vara i säkerhet dyker fler faror upp. Ibland är det gamla fiender som kommer tillbaka, andra gånger är det helt nya varelser som korsar deras väg.

Det finns inga stunder att bli uttråkad under berättelsen och jag tror det är ett bra recept för att få unga läsare att fastna ordentligt. Jag kanske inte räknas till unga läsare längre men slukade i alla fall boken i en sittning. Det är så fängslande och jag lär mig något nytt om olika delar av våra svenska folksägner.

Vet ni till exempel vad det innebär om svampar växer i en ring? Och varför man absolut inte ska kissa i den? Jag visste inte svaren på de frågorna innan jag läste Vägen hem! Jag kan avslöja så mycket som att det har med älvor att göra. 

Det har varit väldigt spännande att följa den här serien, den är båda underhållande och lärorik. 

tisdag 24 november 2020

Tisdagstrion - Lockande böcker från tre författare jag ännu inte läst

 

Veckans tisdagstrio inne hos Ugglan & Boken hade egentligen kunnat leda till en lista som är hur lång som helst. Men jag ska hålla mig till reglerna så här kommer tre böcker från författare jag ännu inte läst, men som jag verkligen vill läsa!


Nattavaara av Engström & Richert. Här är egentligen två författare som jag aldrig läst något av men de får räknas som en eftersom de skriver tillsammans. Jag hoppas hinna läsa den här i december!


The Only Good Indians av Stephen Graham Jones är en skräckis jag hört riktigt mycket bra om så den vill jag verkligen läsa! 


Berätta aldrig det här av Frida Boisen. Den här är jag väldigt intresserad av, tycker den låter riktigt berörande. 

måndag 23 november 2020

Musselstranden av Marie Hermanson

 

Originaltitel: Musselstranden
Längd: 7h 40min
Uppläsare: Maria Johansson
"Ulrika står på tå och kikar in genom sommarstugans fönster. Allt är i minsta detalj som hon mindes det. Det hemtrevliga vardagsrummet med sina randiga soffor, sjömanskistan, den vita gungstolen, jugendlampan, vägghyllan som löpte runt hela rummet fylld av småsaker... 
Det var som att se rakt in i det förflutna och i ett slag kommer allt tillbaka till henne; grannfamiljen som var så lätt att förälska sig i, deras dotter som var hennes första riktiga vän. Fylld av minnen tar Ulrika sina två pojkar med sig och går för att visa dem barndomens magiska plats, till musselstranden. Blå och pärlemorskimrande skärvor krasar under fötter. Här vilar hemligheter, livets ljuvlighet och farlighet har stämt möte. Men Ulrika vet inte om det. Inte förrän pojkarna gör ett skrämmande fynd..."

Det här är tredje boken jag läser av Marie Hermanson och jag tycker verkligen att hennes böcker har en sorts drömsk känsla över sig. Det är svårt att förklara närmare men just drömsk tycker jag är det mest passande ordet.

Det är en vardaglig berättelse men med något obestämbart över sig. Trots att den inte har något övernaturligt eller mystiskt i handlingen. Det handlar om människor som är med om olika saker i barndomen. En liten flicka försvinner och är borta några dagar innan hon dyker upp igen, ingen vet var hon varit och hon pratar inte.

Ulrika som är huvudkaraktären var där som barn när flickan försvann och nu minns hon allt igen som vuxen. Samtidigt får man följa någon annan som har helt andra kopplingar till det som hände. 

Jag tyckte om den och fastnar för den där känslan, som att man följer med i någons dröm.