Originaltitel: Ester Karlsson med K
Sidor: 373 (Inbunden)
Recensionsexemplar: Från Bokfabriken, tusen tack!
"Ester Karlsson, 78 år och änka, bor tillsammans med kakaduan Roland i den välmående bostadsrättsföreningen Lärkan. Livet går sin gilla gång med dispyter om tvättstugan och den trasiga gallerhissen som de mest spännande inslagen i vardagen fram till dagen då Lärkans vaktmästare hittas död i sitt vindsförråd.
Polisen konstaterar snabbt att det rör sig om mord och Ester, som behöver fylla sina dagar, beslutar sig för att starta en egen utredning. Med kafferep och vaniljdrömmar nästlar sig Ester in hos både poliser och grannar, i hopp om att finna ledtrådar. När det kort därpå inträffar ytterligare ett dödsfall i fastigheten så går ingen av Lärkans invånare fri från misstankar - allra minst Ester själv."Nja, det här var inte rätt bok för mig. Jag vet att jag nämnt det förut, men jag är lite grinig när det kommer till böcker som ska vara roliga. Jag har jättesvårt att hitta sådana som jag faktiskt tycker om. Ester Karlsson ska väl vara lite charmig och rolig, samtidigt som det är ett mordmysterium, men för mig blir det ingen fullträff.
Vi får följa Ester när hon börjar förhöra sina grannar, på ett diskret sätt enligt henne själv. Hon lyckas lura ur poliserna och rättsteknikerna information som de inte borde ge henne och bedriver helt enkelt sin egen utredning utan att berätta något för polisen. På det här sättet får man som läsare också lära känna alla som bor i huset sakta men säkert.
Men som sagt, det funkar inte för mig. Jag blir mest irriterad på henne när hon letar runt och vissa val hon gör alltså, jag vill inte avslöja för mycket men herregud människa, vad håller du på med??
Jag är fel person för boken helt enkelt, det kan jag ärligt säga. Det är väldigt uppenbart hos mig felet är här för jag är annars säker på att många andra kan tycka om den. Jag kommer nog ge den vidare till min mamma till exempel, jag tror hon kan uppskatta den mer än vad jag gör.
