Institutet av Stephen King

 

Originaltitel: The Institute

Sidor: 672 (Inbunden)

"Luke Ellis har alltid vetat att han är speciell. Det är inte bara hans extrema begåvning, det är också den märkliga påverkan han har på sin omgivning varje gång han blir riktigt upprörd. Ett glas som spricker i tusen bitar utan att någon rört det, en tallrik som faller ner och krossas mot golvet. Det Luke inte vet är att någon haft ögonen på honom och hans svårförklarliga talang länge. En natt blir han kidnappad och flugen till en plats belägen djupt inne i skogarna i Maine: Institutet. Där utnyttjas tillfångatagna barn med ovanliga förmågor som brickor i ett farligt globalt spel."

Jag har hört så mycket gott om Institutet ända sedan den kom ut och nu i november var det äntligen dags för mig att läsa den! Det är en ganska ordentlig tegelsten så den har fått vänta ett tag i hyllan men jag har ändå varit otroligt peppad hela tiden!

Det kan nog vara så att den snabbt seglade in som en av mina favoriter av King. Det är en riktigt spännande och otäck historia. Klarar du inte av att läsa om barn som far illa så är det här helt fel bok för dig. Vi får följa ett gäng barn som blivit kidnappade till ett ställe som kallas Institutet. Där utsätts de för tester och tvingas använda sina förmågor på olika sätt.

Mest får vi lära känna Luke Ellis. En tolvårig kille som måste växa upp snabbt när han kommer till Institutet. Jag fastnar direkt för honom och håller nästan andan när jag får följa allt han är med om. Det är en berättelse som gör mig arg, ledsen och frustrerad. Samtidigt är det fint skrivet om vänskap och hur den kan göra så man orkar ta sig igenom till och med den värsta mardrömmen. 

King brukar ha en förmåga att bli lite för överdriven i sina slut men jag tycker att Institutet håller hela vägen. En fantastisk bok helt enkelt!