Originaltitel: Absolutely Barking - Adventures in Dog Ownership
Sidor: 285 (Inbunden)
"Michele Hanson är hjälplöst fången i kärleken till sina två boxertikar. De fyller hennes vardag med mening men också med massor av oro och bekymmer. Med humor, uppriktighet och självironi berättar hon om sitt hundliv. Hon skäms inte för att mänskliga sina livskamrater och precis som de flesta hundägare behandlar hon dem som om de vore hennes egna barn.
Det finns många svåra situationer en hundägare måste lära sig att behärska: löpare som utlöser hundens jaktinstinkt, cyklister som prejar både ägare och hund utan att be om ursäkt, oseriösa och giriga veterinärer och möten med hundar som bara har en sak i huvudet - sex. Och hur hanterar man umgänget med gamla trogna vänner som är livrädda för ens älskade lilla vovve?
Världen håller kanske på att gå under men det är ingen ursäkt för hussar och mattar att sitta hemma och deppa. De måste ju ut och promenera och träffa andra hundar och deras ägare!"
Jag har suttit och fnissat lite åt den här boken, för jag är väl en sån där hundtok till människa. Mina hundar är min familj och jag är garanterat för orolig och nojig när det gäller dom många gånger. Men jag inser det i alla fall och kan väl skratta lite åt det. Precis som författaren gör i den här boken, hon inser också att hon kanske inte är riktigt klok alla gånger när det gäller hundarna. Men det är så det blir ibland, när något tar över ens liv så pass mycket som kärleken till dem kan göra.
I boken tas det upp om hundmat, laga egen eller ge torrfoder, det är veterinärräkningar och oron när ens hund mår dåligt. Samtidigt som jag sitter och skriver det här ligger till exempel min lilla hund med en tratt på sig för att han opererat en klo förra veckan.
Hon beskriver träffsäkert om hur ens nerver kan slitas ner när det verkar vara något fel och hundarna inte kan säga vad det är, eller när man måste lämna dem hos veterinären.
Jag erkänner att jag inte har de två mest väluppfostrade hundarna i världen. Jag är ingen expert och det finns fortfarande saker att jobba på, så det är en liten lättnad att den här hundboken är skriven av någon som är precis lika mycket vanlig människa som jag själv, hon har inte heller perfekta hundar, hon kämpar också med en del beteendeproblem. Det är skönt att veta att man inte är ensam.
Så är man en hundtokig människa är den här boken något att plocka upp! Man kanske inte håller med om allt, men man kan få en del leenden och lite ögonblick att känna igen sig i.
"Jag vaknar en morgon och känner av min vanliga livsångest, men det ligger en hund på rygg i soffan och viftar med benen i luften, och en annan hund skuttar omkring och bollar med min socka. Med ens är världen en gladare plats." - s. 282
Mina två odjur, när Nitro var valp. Han ligger och äter dentastix på Aramis tass. Hur snäll är inte min storvovve?