Benvittring av Johan Theorin

 

Originaltitel: Benvittring

Sidor: 416 (Inbunden)

Serie: Ölandssviten (del 5)

"En man dör i ett stenras på en ödslig öländsk strand. På marken har han hunnit lägga en krans av rosor.

När polisen Tilda Davidsson lyfter på kransen hittar hon benrester från en man som sist sågs i livet tillsammans med hennes 86-årige släkting, skepparen Gerlof.

Gerlof är sjuklig och kraftlös, men måste ändå ta reda på varför en gammal tragedi ännu skapar rädsla och hat. Hat så starkt att mordet på stranden bara är början."

Johan Theorin kan räknas till en av mina favoritförfattare. Jag har gillat allt jag läst hittills och Benvittring är inget undantag.

Det är lite som att hälsa på en gammal vän när jag börjar läsa om Gerlof igen. Extra roligt var det att händelser från en novell i samlingen På stort alvar nämndes. Det är inget stort och man behöver absolut inte ha läst novellsamlingen för att kunna läsa den här. Det var bara lite roligt när jag så nyligt läst den novellen.

Jag gillar att följa både Gerlof och Tilda när de på varsitt håll börjar utreda de olika händelserna. Som karaktärer är båda två intressanta även om jag gillar Gerlof lite mer. Han har hunnit uppleva så mycket under sitt liv och det blir en del minnesglimtar under berättelsens gång. 

Berättelsen tar verkligen en mörk vändning när pusselbitarna börjar falla på plats. Både dåtidens och nutidens delar visar hur långt vissa är villiga att gå för att ta sig framåt och dölja sanningen.

Jag håller tummarna för att det blir fler böcker från Öland! Karaktärerna och miljöerna är fantastiska och kombinerat med Theorins skrivsätt ger de här berättelserna mig en otrolig läsglädje.