Vit krysantemum av Mary Lynn Bracht

Originaltitel: White Chrysanthemum

Sidor: 396 (Inbunden)

Recensionsexemplar: Från Bookmark förlag, tusen tack! 

"Korea, 1943. Hana arbetar som djuphavsdykare och åtnjuter ovanligt stor frihet och självbestämmanderätt för att vara kvinna. Tills den dag då hon ertappas på stranden. För att skydda sin lillasyster ger hon inte ett ljud ifrån sig utan låter sig tillfångatas av japanska soldater som för henne till en militärbordell.

Sydkorea, 2011. Emi har ägnat mer än sextio år åt att försöka glömma den uppoffring som hennes syster gjort för henne. Nu måste hon konfrontera det förflutna.

De parallella historierna leder mot en gastkramande upplösning. Kommer Hana att finna sin väg ut ur fångenskapen? Och kommer Emi att kunna sluta fred med sitt land och dess historia?"

Vilken bok det här är alltså. Så hjärtskärande att jag verkligen fick fysiskt ont i bröstet när jag läste. All sorg och smärta som ryms på sidorna, det var tung läsning många gånger. Men samtidigt otroligt bra.

Författaren har varit väldigt skicklig med att få Emi och Hana levande. Det känns som att jag känner dem under läsningen. Jag lider med Hana, jag mår dåligt över allt hon behöver stå ut med, hur hopplöst allt verkar för henne efter att hon blivit tillfångatagen. Och jag känner tomheten i Emi, som försökt trycka undan minnet av sin försvunna syster så långt bak i minnet det bara går. Annars blir skammen för stor, skammen över att Emi själv klarade sig undan soldaterna på grund av vad Hana gjorde för henne.

Författaren skriver i efterordet att Emi är hennes favoritkaraktär, men för mig är det nog Hana. Hon är så otroligt modig och stark. Trots allt hon går igenom finns det en glöd i henne som vägrar dö helt, hon kämpar för att få tillbaka sin frihet och vägrar ge upp trots att hon misslyckas flera gånger. Det finns en japansk officer som hon hatar extra mycket och jag drömde seriöst en mardröm om honom natten efter att jag hade läst ut boken. Det är inte ofta det händer att böcker lyckas nästla sig in i mina drömmar men han var så obehagligt skriven att han förvandlades till en mardröm.

Jag hade aldrig hört talas om det här tidigare, men det var alltså något som var vanligt under andra världskriget. Japanska soldater tog kvinnor till fånga och tvingade dem att arbeta i bordeller. På baksidan står det att det var något som drabbade uppemot 200 000 kvinnor. Förstår ni den siffran? Jag gör det knappt. De kallades för "trösterskor" och vad de utsattes för är hemskt. Det finns många jobbiga scener i boken på grund av ämnet så det ska man vara medveten om när man plockar upp den.

Men jag tycker att den är väldigt viktig och läsvärd. Som sagt, jag hade ingen aning om att något sådant hade hänt. Det var inget vi läste om i skolan när vi läste om andra världskriget. Har ni inte läst den ännu så kan jag verkligen rekommendera att ni gör det. Men ha näsdukar beredda.