"Den nioårige Bruno kommer hem en dag och upptäcker att alla hans saker håller på att packas i lådor. Hans pappa har blivit befordrad och hela familjen måste fl ytta till ett annat hus långt, långt, borta där det inte finns någon att leka med och inget att göra. Ett staket sträcker sig så långt ögat kan nå och på långt håll kan han se de märkliga människorna som staketet skiljer honom från. Bruno, som drömmer om att bli upptäckare, bestämmer sig för att ta reda på mer om sin omgivning. På sin vandring träffar han en pojke vars liv och situation är helt olika hans egna och deras växande vänskap får förödande följder."
Det här var alltså boken som min bror valde ut åt mig vid ett besök i bokaffären. Det var inte alls ett dumt val. Boken behandlar andra världskriget och koncentrationslägren, fast ur ett barns oskyldiga ögon. Det gör boken väldigt gripande, att se hur Bruno mer och mer förstår att världen inte ser likadan ut för alla. Även om boken aldrig skriver ut direkt vad som sker i en del hemska scener rös jag av att läsa dem för tankarna kunde pussla ihop den information man fick till svar i allafall.
Den stannade kvar med en obehaglig och sorgsen känsla när jag hade läst sista sidan.
den verkar otroligt bra:)
SvaraRaderasv: där ser man:) från vilket förlag då?
SvaraRaderaär Hundraåringen i excess format?:) jag har den i både excess och pocket.
SvaraRadera