Hög igenkänningsfaktor kanske?

Nytt att vara nyfiken på

Grejen med att ha praktik i en bokaffär är ju att listan med böcker man vill läsa aldrig någonsin har en chans att kortas ner, den bara byggs på! Varje dag!
Igår plockade jag upp en bok som gjorde mig extra nyfiken:

"Föreställ dig en man skyldig till obeskrivliga gärningar. Föreställ dig allt lidande han orsakar. Föreställ dig all förlåtelse han behöver få. Föreställ dig att du förlåter honom. Du kommer att göra det.

Kris, Tamara, Frauke och Wolf är vänner som låter åren mellan tjugo och trettio glida förbi utan att göra något av sina liv. De har inga vettiga arbeten, saknar mål och ägnar det mesta av sin tid åt att dagdrömma medan de dricker öl och röker gräs.

Så en dag får de en vinnande idé: de ska starta eget - ett företag som ska be om förlåtelse å andras vägnar. För nog är välbeställda människor med makt villiga att betala bra för köpa sig ett renare samvete, inte sant? Företaget döps till Sorry och gör omedelbart stor succé.

Men en av Sorrys nya klienter visar sig vara en mardrömslik uppdragsgivare. Vid ett vanligt förlåt-uppdrag hittas en död kvinna uppspikad och hon är bara det första offret..."

Djävulens pentagram av Björn B. Jakobsson

Sidor: 351 (Inbunden)

"Journalisten Petra skickas på uppdrag norrut till sina gamla hemtrakter. Hon ska skriva en artikel om "synska Greta", en flicka som hjälpte polisen att hitta en försvunnen tonårskille. Men vid upptäckten var han bortom all hjälp. Mördad. 

Nu har Gretas gloria hamnat på sned . hennes magiska krafter ifrågasätts och lokalbefolkningen har börjat förtala och trakassera Greta och hennes mamma Virona. Samtidigt börjar mystiska stjärnor dyka upp. Vissa ritade i blod. Det är som om helvetet brutit lös i Kirunatrakten. Bokstavligen.

Efterhand börjar Petra ana ett kusligt samband mellan allt djävulskt som händer och hennes egen trasiga uppväxt. Och hon kommer till den fasansfulla insikten att det inte bara är hennes egna, inre demoner som är i spel."

Jag blir alltid extra nyfiken som utspelar sig runt och i Kiruna, min hemmaplan. Där jag vuxit upp och bott fram tills att jag var 16. Det blir lite extra spännande att läsa när man kan känna igen sig. Nu var det mest bara ortnamnen som var bekanta för mig, och författaren skriver själv i efterordet att: "den initierade kommer att finna att bara ett tunt geografiskt skal överensstämmer med verkligheten".

Det störde hur som helst inte läsningen!
Djävulens pentagram är en snabbläst bok, när jag väl hade börjat och kommit in i den så var det bara att tuta och köra och sen var den helt plötsligt utläst. Det är inte konstant bita-på-naglarna-spännande men man drivs hela tiden framåt för att få reda på hur det ligger till. Det här är en berättelse som ger en inblick i den ondska som människor är kapabla till och den galenskap som kan rymmas i vissa sinnen.

Något som jag finner väldigt intressant är att de flesta personer i boken faktiskt är så otroligt dubbla. Även de som står på den "goda sidan" går runt med hemligheter och mörka delar som avslöjas eftersom. Det är inte bara en god och en ond sida, utan det är som det är i verkligheten kan man väl säga. Inget är helt svart och vitt.

Det tog ganska länge för mig att klura ut hur det hela låg till, vilket alltid uppskattas! Det ska svänga lite hit och dit för att förvirra innan man förstår hur det hänger ihop.
Så, Djävulens pentagram är en väldigt bra bok! Men vill man läsa något för att känna igen alla hörn av Kirunatrakten så får man nog leta vidare.

Nu har jag förstått att det finns två andra böcker av författaren som utspelar sig i de norra delarna, men utan att nämna några ortsnamn alls. De har jag blivit riktigt nyfiken på och kommer nog inhandla i framtiden. Nordliga trakter och skräck, det kan jag inte säga nej till!

Inga kelgrisar, inga styvbarn av Cia Sigesgård

Sidor: 391 (Inbunden) 

"Ett typiskt hyreshus. En trappuppgång med fyra lägenheter. På utsidan likar det gula tegelstenshuset en folkhemsidyll, men innanför väggarna lurar ondskan. 

Astrid har alltid vetat att det var något fel på hennes son. Ingen trodde henne. De sade att hon var en dålig mor. Att det var henne det var fel på. Men ingen visste det som Astrid visste. För de hemliga gästerna som plötsligt börjar dyka upp kan hon berätta sanningen - om vad som hände Caroline och de andra.

Någon gör inbrott i Annas lägenhet. Ingen tror henne. De säger att hon inbillar sig. Anna har ju alltid varit annorlunda. Speciell, som Kristoffer sade. En enda person tar henne på allvar.

Långsamt förs läsaren djupare in i husets hjärta där skuld, vrede och galenskap brottas med hopp och naivitet, och där alla inblandades tillvaro redan står på ända. Samtidigt sänker sig en stank av förruttnelse över byggnaden. En stank av ruttnande lik."

Nu har jag på kort tid läst två böcker som fått mig att bli riktigt illamående under läsningen, dels Fågelmannen och nu Inga kelgrisar, inga styvbarn...Och jag är så glad!

Den här boken kryper verkligen in under skinnet på mig, och får det att krypa på skinnet för den delen. Det är så vidrigt, både människors ondska och galenskap och detaljerna i vissa händelser som utspelar sig. Ibland fick jag slå igen boken och ta några djupa andetag för att sedan kunna dyka in i det igen, för återvända var jag tvungen att göra, det var omöjligt att sluta läsa!

Det är obehagligt hela vägen igenom. Äckligt, skrämmande och frustrerande. Det är ju ingen actionbok så tempot är inte högt hela tiden, men det ska det heller inte vara i det här tycker jag, det ska vara långsamt och tärande. Vilket det också är, alldeles perfekt.

Jag är riktigt imponerad av persongalleriet, det är inte så många olika människor som figurerar men de är så olika i sina personligheter. Och författaren har gjort dem alla så trovärdiga och levande, det känns verkligen som att det är riktiga människor jag läser om (men så glad jag är i vissa fall att det inte är det...).

Den här boken går faktiskt in som en av de allra bästa jag läst hittills i år, och jag är övertygad om att den kommer hålla kvar sin höga placering.

Tack så mycket till Kalla Kulor Förlag för recensionsexemplaret!
...och tack så väldigt mycket för råttan...

Två nya böcker att läsa

Igår var en dubbelt bra dag! Först fick vi in ett läsexemplar till praktiken som gjorde att jag nästan hoppade högt av glädje, och när jag kom hem upptäckte jag att jag hade fått ett recensionsexemplar med posten!

• Djävulens pentagram av Björn B. Jakobsson. Woho! Den här som jag var så sugen på att läsa. Nu har jag fått låna hem den från praktiken, och jag är så peppad på att ta tag i den snart! 
• Här och nu av Eva Ludvigsen. Fick jag som recensionsexemplar från Idus förlag, det verkar vara en väldigt fin berättelse. Även den ser jag fram emot, tusen tack för att ni skickade den!

I kroppen min: resan mot livets slut och alltings början av Kristian Gidlund

Sidor: 329 (Inbunden)

"I mars 2011 fick Kristian Gidlund sin första cellgiftsbehandling mot den nyligen upptäckta magcancern. Han började skriva en blogg, "I kroppen min". Ett halvår senare såg det ut som om behandlingen hade lyckats. Men i augusti 2012 hade cancern kommit tillbaka och visade sig vara obotlig. De starkt berörande texterna i Kristians blogg blir nu bok."

Ja, vad ska man säga om den här boken egentligen? Det blir nog inget långt inlägg för jag vet helt ärligt inte hur jag ska formulera mig.
Det är en otroligt berörande och tung bok att läsa. Det är så svårt och orättvist att tänka sig att någon så ung inte fick uppleva resten av livet han borde ha haft. Det gäller självklart inte bara honom utan alla som försvinner för tidigt. Men det blir så tydligt när man läser det här.

Jag satt med tårar i ögonen flera gånger, speciellt när jag läste hans brev till det barn han aldrig kommer få. Det var verkligen sorgligt och samtidigt så fyllt av kärlek.

Lite längre fram ska jag läsa den andra boken, men först ska den här få smälta lite.

Femton frågor

Jag blev taggad av Madeleine att skriva svar på 15 frågor som hon har gjort :) Självklart hoppar jag på det! Passar utmärkt så här sista dagen innan praktiken drar igång igen!

1. När började du läsa böcker? 
Hm, böcker har som alltid funnits i mitt liv på ett eller annat sätt. Som liten minns jag att jag hade de där kassettbanden med tillhörande häfte som man kunde läsa och lyssna på samtidigt. De tyckte jag mycket om! Pappa tog mig ofta till biblioteket också, vi brukade låna Pettson och Findus-böcker som han fick läsa högt. Jag minns inte exakt när jag började läsa helt själv, men jag är säker på att det var i väldigt ung ålder i alla fall.

2. Vilken är din favorit genre? 
Jag måste ju ta skräck, jag vet inte varför men jag tycker om att bli skrämd av en bok, eller tv-serie, eller film. Däremot är ju inte skräck det enda jag läser.

3. Var brukar du köpa dina böcker? 
Ofta är det second hand-affärer. De är billiga och man kan göra riktigt fina fynd! Annars är det Akademibokhandeln eller Adlibris som gäller om det är nya böcker.

4. Går du till något bibliotek och lånar böcker? 
Det går lite i perioder. Just nu har jag en period då jag inte gör det, tyvärr kanske jag ska säga. Men jag har ganska många olästa böcker hemma så det behövs inte just nu.

5. Har du någon speciell plats där du läser? 
Oftast i min säng. Men sedan jag flyttade närmare familjen igen så har jag en känsla av att min ena systers sommarstuga kommer bli ett favoritställe under den varmare delen av året. Att sitta ute på gården där, njuta av tystnaden, dricka lite kaffe och dyka ner i en bok...det kan bara bli bra!

6. Vilken är din favoritbok? 
Ugh...det här är den mest omöjliga frågan någonsin..Jag kan inte välja en!

7. Vem är din favoritförfattare? 
Jag har ju tre som jag brukar lista som favoriter: Stephen King, Dean Koontz och Margit Sandemo.

8. Har du en bokblogg där du recenserar böcker? 
Ja det här är ju min bokblogg, den består inte enbart av recensioner men i perioder där jag läser mycket blir det ju också en hel del recensioner, eller tankar om böckerna kanske är bättre uttryck?

9. Hur länge har du bloggat på din bokblogg? 
Det var jag tvungen att kolla upp och då insåg jag att min blogg faktiskt har hunnit fylla 3 år! Den 17 april 2011 skrev jag mitt första inlägg. Grattis i efterskott bloggen, du är en av de bästa saker jag börjat med!

10. Läser du någon annan bokblogg/bokbloggar?
Många! Jag har dem sparade i en särskild mapp i favoriterna.

11. Inspireras du att skriva egna berättelser när du läser böcker? 
Åh jag önskar att så var fallet. Jag ville bli författare när jag var yngre, jag skrev nästan hela tiden. Oftast noveller och dikter. Ibland någon låttext. Men jag har tappat mycket av det tyvärr...nu blir det bara dikter och inte lika ofta som förut.

12. Hur lång tid tar det för dig att läsa ut en bok? 
Det beror på! Det kan ta en dag, det kan ta en vecka. Det är mycket som avgör hur lång tid det tar. Har jag mycket tid över att läsa så går det ju snabbt, är det mycket i livet runt omkring så kanske jag inte läser så mycket alls och då tar det tid.

13. Lyssnar du på musik när du läser? 
Nej, det gör jag inte.

14. Brukar du lyssna på ljudböcker?
Jag hade en period då jag alltid lyssnade på en ljudbok innan jag skulle somna. Men nu för tiden gör jag inte det.

15. Vilken bok läser du just nu och vad tycker du om den? 
Jag har faktiskt inte börjat på någon bok just nu, men jag ska börja på Inga kelgrisar, inga styvbarn och jag ser väldigt mycket fram emot det!


Så såg jag att man gärna fick skicka vidare den här och då gör jag det till Fantastiska berättelser, Maddes bokblogg och Bokraden