onsdag 6 april 2016

Ett år utan dig...







...och tomrummet är fortfarande smärtsamt tydligt. Du är så älskad och saknad min vän.

18 kommentarer:

  1. Å, vilken UNDERBART söt hund han var! <3
    Jag lider med dig, det gör jag verkligen. Här ligger sorgen tung efter vårt eget pälsmonster.
    Den där fantastiska känslan när man ser ett djur i ögonen och på något vis når hela vägen fram, en tyst kommunikation, en förståelse mellan arterna... Det är smått magiskt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack <3 Och jag beklagar verkligen igen sorgen efter er vovve. Det är ett hål i hjärtat

      Radera
  2. Ett helt år... Kram, förstår att det är jobbigt. <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja förstår inte hur ett år kunnat ta sig förbi utan honom..Kram <3

      Radera
  3. Så fin! Förstår hur ont det gör <3

    SvaraRadera
  4. En så söt hund. Man saknar ju sina bepälsade vänner, det gör man. Och man har sina fina minnen :-)

    SvaraRadera