Nightflyers av George R. R. Martin

Originaltitel: Nightflyers

Sidor: 150 (Inbunden)

Recensionsexemplar: Från Bookmark förlag, tusen tack!

"När en vetenskaplig expedition gör sig redo att söka efter en mytomspunnen utomjordisk ras är det bara skeppet Nightflyer som står tillgängligt. Besättningen består endast av kaptenen Royd Eris, som presenterar sig genom ett spöklikt hologram.

Kaptenens ovillighet att visa sig för forskarna är dock inte det enda som orsakar oro. Med i expeditionen finns en telepat som från första stund känner av en farlig närvaro. De är inte ensamma ombord Nightflyer.

Endast forskaren Melantha Jhirl har nu möjlighet att lösa mysteriet. När allt fler oförklarliga händelser inträffar faller det på hennes bord att utreda om hotet är verkligt.

Men först måste hon hålla sig levande."

Jag tycker att rymden är jätteläskig. Det ger mig panikkänslor att tänka på att vara där ute, även om det är i ett rymdskepp. Så att vara fast på Nightflyer där något skumt händer, är nog en av mina värsta mardrömmar. Det finns dessutom en scen där de befinner sig utanför rymdskeppet och jag får rysningar nu i efterhand bara av att minnas den delen av läsningen.

Det här är en kort bok som jag läste ut på några timmar. Den har dessutom riktigt passande och snygga svartvita illustrationer i sig som gör hela läsupplevelsen till något extra. Det går faktiskt inte att sluta när jag väl har börjat, trots ångesten som smyger sig på och skräcken som kryper uppför ryggraden. Trots alla mörka berättelser jag läst under mina år så är det något så "enkelt" som rymden som ger mig riktigt intensiva obehagskänslor.

Jag har sett serien på Netflix som baseras på den här boken, men det var några månader sedan och jag skulle säga att en hel del ändå är annorlunda så det kändes fortfarande nytt för mig när jag började läsa. Och boken är mycket bättre!

Det är min första bok av George R. R. Martin och jag är väldigt glad över att det blev ett så positivt möte! Han lyckades komma åt mina nerver och det är bra jobbat!