Goda omen av Terry Pratchett & Neil Gaiman

Originaltitel: Good Omens

Sidor: 352 (Kartonnage)

"Mänskligheten har elva år på sig. Antikrist är född och Himmel och Helvete förbereder sig på Den sista och slutgiltiga striden. Den som ingår i Den stora planen. 

Apokalypsens fyra mc-åkare (Hells Angels, fast på riktigt) är på väg, liksom menige häxjägare Pulsifer och häxan (nåja) Anatema Manick, professionell ättling till sierskan Agnes Nutter som visste precis hur allting skulle gå till, fast inte alldeles exakt. 

Nu är det slut! Världen går under! 

Men vänta. 

Crowley och Aziraphale vill ha ett ord med i leken. Har man levt på jorden som demon och ängel i sextusen år, kan det hända att man börjar ta till sig beteenden som nästan liknar de mänskliga. Än är det inte över.

Och vem är Ond och vem är God - egentligen?"

Det här är min allra första bok av både Gaiman och Pratchett. Men jag har länge tänkt att jag borde läsa något av dem. Min pappa har läst väldigt mycket Pratchett under åren och Gaiman hör man ju ofta så mycket gott om. Att det blev Goda omen slår alltså två flugor i en smäll och att det blev just nu är eftersom en serie baserad på boken är på väg! Med David Tennant i en av huvudrollerna, alltså måste jag se den. Men boken var så klart tvungen att läsas först! Till det fick jag sällskap av Elza, en kollega och Mikaela. Vi har diskuterat den varje söndag på Instagram. Det var jättekul att vi blev flera som läste den samtidigt!

Det här är en helgalen berättelse. Det kanske ni märker på baksidestexten. Humorn är väldigt mycket i stil med Douglas Adams, vilket för mig är något positivt. Men har man svårt för Adams böcker är det här kanske inte den bok man ska kasta sig över. Jag gillar det som sagt och sitter och småskrattar lite då och då under läsningen.

Jag blev lite förvånad över hur många karaktärer man får följa. I mina tankar var det nog mest Crowley och Aziraphale som skulle stå i centrum och även om de är med mycket så kommer det många andra som blandar sig i också.

Den var lite seg i början men sen när det drar igång så händer det verkligen saker hela tiden och överallt! Den går väldigt fort att läsa och den avslutande delen vi hade kvar tog jag mig igenom på ett dygn tidigt under våran sista veckan bara för att jag ville få reda på vad som skulle hända. Det var svårt att vänta på att söndagen skulle komma lite närmare!