En nisses väntan

Idag blir det något lite annorlunda!. Jag kom på att jag faktiskt skrivit en väldigt kort text till en jultidning under tiden jag gick på gymnasiet. Jag har inte ändrat om så mycket i den innan jag publicerar den här, så ni får ursäkta om den har lite missar här och där, men jag tänkte det kunde vara kul att dela med sig av så här när det närmar sig jul :)

Långt inne i skogen, bland höga träd och gamla stenar, sitter en liten tomtenisse och suckar. Han är lite nedstämd förstår ni; det har nämligen inte kommit någon snö. Utan snö blir det ingen riktig jul, hemska tanke. Det är bara två dagar kvar till julafton men inte en enda snöflinga så långt ögat når.

Nissen har letat överallt efter den försvunna snön; i gamla stockar, under stenar och i alla små hålor han kunnat hitta. Han har till och med stuckit ner sitt lilla huvud i sjöns kalla vatten, men ingen snö. Allt som hände var att hans röda luva flöt i väg och tvingade honom att hämta en pinne att fiska tillbaka den med.

Nissen förstår inte riktigt var snön kommer ifrån. Han tror att marken tar snön när våren kommer och tycker det låter logiskt att marken ger den tillbaka när det är dags för vintern. Stackars nissen, han längtar så efter snön. Han älskar att hoppa omkring bland drivorna och leka med de vänner han har bland skogens djur.

Han suckar igen och tittar på himlen, det skymmer snart. Då måste han gömma sig, annars kanske räven får tag på honom. När mörkret lagt sig sitter nissen i sin lilla grotta och myser av värmen. Han har nästan glömt bort problemet med snön. Till slut somnar han på sin bädd av granbarr.

Under natten faller några flingor, men de är så få att de smälter bort igen. Tänk vad glad nissen skulle bli om han såg det. Kanske förvånad också, snön kommer ju inte från marken som han tror.

På morgonen när han vaknar ser allt ut precis som när han lade sig. Vad ska han göra? Han måste få snön att komma fram innan det är för sent. Nissen vaknar fram och tillbaka och funderar så det knakar. En liten ren kommer fram och buffar på honom så han nästan välter. Nissen ler bara och klappar den mjuka mulen. Han sätter sig ner och pratar ett tag, renen lyssnar med sina stora ögon som ser förstående på honom.

Då, utan att han märker det, så landar en snöflinga på hans lilla näsa, och en till, och sen ännu en. Nu först upptäcker han vad som händer. Snön! Den faller ju ner från himlen! Nissen sitter chockat några sekunder innan han hoppar upp och skrattar; nu kan det bli jul ändå. 

Samma kväll samlas hans nissevänner i grottan, de skrattar och dansar. Under en liten gran läggs julklapparna på hög. I morgon är det julafton och till nissens stora glädje blir det en vit jul i år igen.