De sju systrarna av Lucinda Riley

Originaltitel: The Seven Sisters

Sidor: 539 (Inbunden) 

Serie: De sju systrarna (del 1)

Recensionsexemplar: Från Bazar förlag, tusen tack! 

"Maia DAplièse och hennes fem adoptivsystrar samlas i sitt barndomshem Atlantis, ett vackert slott vid Genevasjöns kust, efter att deras adoptivfar, den mystiske miljardären Pa Salt, har gått bort. Underligt nog har han redan begravts till havs, men varje syster tilldelas varsin ledtråd som ska vägleda henne i sökandet efter sitt ursprung. 

Maias ledtråd leder henne till en förfallen herrgård i Rio de Janeiro. Väl där börjar hon lägga samman pusselbitarna

Åttio år tidigare, 1927, under Rios Belle Epoque, planerar Izabela Bonifacios far för hennes giftermål in i aristokratin. Under tiden arbetar arkitekten Heitor da Silva Costa på en kristusstaty som ska kallas Cristo Redentor och behöver resa till Paris för att finna den rätta skulptören som kan färdigställa hans verk. Den äventyrslystna och passionerade Izabela övertalar sin far att låta henne följa med Heitor och hans familj till Europa innan sitt giftermål. Där, i Paul Landowskis studio utanför Paris och på de intima kaféerna i Montparnasse träffar hon den unga och ambitiösa skulptören Laurent Brouilly, och genast vet hon att hennes liv aldrig kommer bli sig likt."

Alltså, herregud, vilken resa den här läsningen har varit! Jag blev först intresserad när jag läste att berättelsen var löst baserad på legenderna om de sju systrarnas stjärnkonstellation. Redan där kände jag att det här kan bli något speciellt.

Och det blev det verkligen. Jag älskar den här boken! När jag skriver det här inlägget har jag precis slagit ihop pärmarna och jag vill bara hoppa tillbaka in. Jag var inte alls redo att släppa taget och lämna karaktärerna, inte ens efter över 500 sidor.

Ofta när jag läser en bok som hoppar mellan nutid och dåtid brukar jag känna att ena delen av berättelsen är bättre än den andra. Det blir som att författaren tappar något i ena delen, mer energi läggs på den andra. Men här fångar båda två mig lika mycket. När jag inte läser om Maia funderar jag hur allt ska gå för henne. När jag istället läser om henne funderar jag lika mycket på hur livet ska lösa sig för Izabela.

Det här är en sådan läsupplevelse då jag har svårt att få ut precis hur mycket jag tyckte om den i ord. Känslan i bröstet är nästan överväldigande men det är frustrerande svårt att omvandla den till något som andra ska förstå.

Den här boken är magisk helt enkelt. Andra delen kommer 2018 och jag kommer vänta otåligt!

"Låt aldrig din rädsla bestämma ditt öde." - sid. 73