April, April av Mattias Edvardsson

Originaltitel: April, April

Sidor: 264 (Inbunden)

Recensionsexemplar: Från Opal, tusen tack! 

"Det händer att man går förbi en människa och fastnar med blicken. Utan att veta riktigt vad det är, så kan man inte släppa den där personen. Man tänker att allting kunde varit annorlunda, allting förändrat, om man bara stannat och inte låtit denna människa gå förbi och försvinna. 

Exakt så var det med April Falk. En brännande känsla i magen, intill hjärtat, nåt som sa mig att ingenting skulle vara detsamma efter det här."

Det här är alltså boken som fick mig intresserad tack vare ett Instagram-konto som tillhör karaktären April Falk. Har ni Instagram och vill ta en titt så är det april_falk ni ska leta efter.

En varning här i början, har ni svårt att läsa om självskadebeteenden, eller vet med er att det får er att må dåligt så vill jag meddela att det finns lite sådant i boken och att jag kommer skriva lite om det längre ner i det här inlägget.

Jag tycker otroligt mycket om den här berättelsen. Den utgår ifrån Hugo, en 17-årig kille som hela livet stått vid sidan om, eller som han själv uttrycker det på första sidan "levt i skuggorna, i marginalen". Nu är han trött på livet, och vill lämna det på ett sätt som gör att man kommer ihåg honom. Det går inte riktigt som planerat kan vi ju säga och han hamnar på ett behandlingshem för ungdomar. Där möter han tre andra, Julie, Nico och April, som alla har sitt eget bagage att bära på.

Det är en bok om vänskap, om livet, både dess mörka sidor men även ljusglimtarna som finns. Speciellt när man hittar folk som förstår. Nu har jag bara läst två böcker som John Green skrivit (The Fault In Our Stars och Den andre Will Grayson), men jag får lite Green-vibbar här. Fast samtidigt en känsla av att Edvardssons bok är mer...verklig.
Och när jag säger det så menar jag det som något positivt. Jag tror de här karaktärerna är lättare att känna igen sig i. Jag vet att jag gjorde det på lite olika sätt med alla.

Ett av de citat jag sparat, som fick mitt yngre jag att hoppa till var det här:

"Du fattar väl att det här inte är riktigt smärta?" sa hon och pekade mot armen. "Det som gör riktigt ont sitter nån helt annanstans, mycket längre in.

 Nu ska jag inte skrämma upp någon, det var flera år sedan jag mådde så pass dåligt. Men jag rycker nästan alltid till när jag läser något som beskriver den känslan så glasklart.

April, April är en väldigt stark och bra berättelse, om allt mellan himmel och jord. Du får vänskap, kärlek, hat, det jobbiga och det fina, allt blandat på sidor som jag hade svårt att släppa taget om.